Jag skulle springa berg idag men vågade inte ge mig iväg från civilisationen. Dagen startade nämligen med blixtovädret ALLAN. Och när det lättade så chansade vi, Fredrik på cykel och jag till fots. Det blev en helt fantastisk runda till Monaco och utsikten var verkligen to die for. Dock hade jag väntat mig en böljande tur på mjukt underlag och möttes istället av asfalt, betong och trappor. Trappor till förbannelse. Så visste jag inte om att jag hade vader så vet jag det nu…
Trots att jag vilat mig i form i flera dagar gick det segt. Tog det lugnt och stannade till för både foto och fika längs vägen. Därför kändes det ganska ironiskt när min gps-klocka glatt basunerade ut TVÅ REKORD när jag kom i mål.
Personbästa på halvmarathon: 2.19 (haha, jag hann ju både gå i mål och äta lunch på den tiden i Köpenhamn).
Rekorddistans: 24 km. (hallå klockan, det var ju inte ens en tredjedel av Ursvik Ultra)
Men klockan är förlåten. Den var ju inte ens påtänkt när jag sprang Köpenhamn och Ursvik. Ser dock framemot att putsa siffrorna lite…
