La upp en bild på insta och fick kommentarer om att jag såg stark ut. Stark är det sista jag känner mig. I alla fall i armarna. De har vilat sen i oktober…

Jag har en känsla av att alla har åsikter om varandras kroppar. För smala, för tjocka, för vältränade, för krokbenta. Att ingen liksom undgår luppen. Men det är ju sällan folk säger rätt ut, om det inte är snälla saker. Här kommer en samling spännande kommentarer jag fått höra genom åren:

1. Att min överkropp väger 14 kilo ovanför naveln. Det var under en utbildning i Kettlelbell som instruktören tyckte jag var klen…
2. Att jag är gravid. En deltagare på ett spinningpass kommer fram och gratulerar. När jag säger att jag inte är gravid svarar hon att jag ÄR det. Tur att hon visste bäst. Väntar fortfarande på förlossning men det verkar vara en lång graviditet…
3. Att jag har en bastant rumpa. Det var Fredrik som på ett snällt sätt försökte säga att jag hade muskler därbak. Han vet inte hur man ger en komplimang och har nog fått äta upp det i 10 år…
4. Att jag är överviktig. Den är gammal, men Herbalifes fettmätning och efterföljande kommentar om storleken på mina bröst är bara för kul. Det var för övrigt samma år som Herbalife anklagade mig för stora bröst som jag vägde 14 kilo på överkroppen. Hur nu det gick ihop. Inlägget om Herbalife är förövrigt ett av mina mest lästa….
5. Att jag har fotomodellfötter. Alltså jag har tyckt att jag har fula fötter i hela mitt liv, långa och supersmala. Tills min dotter för ett par år sen kallade dem fotomodellfötter…  Det steg mig lite åt huvudet. Nu tycker jag nästan de är fina. Med undantag av naglarna…..

Vad har du fått höra för spännande saker om ditt utseende?

Så här års brukar jag jobba rumpan av mig för vårt lopp Stävie Trail. Torsdagarna är jag ledig från kontorsjobbet och jobbar med mitt eget. I februari betyder det alltså loppförberedelser, och dagarna går åt till att maila, fakturera, ragga sponsorer, planera logistik och bokföra. År 2021 är saker annorlunda och utan ett lopp att planera är torsdagarna lite mer lediga. Ibland helt crazy lediga.

Därför passar jag på att lyxa till det när katten ändå är borta. En superlyxig dag utan ett enda löpsteg. Hör på den så oväntat!.

Så här:

• En rysligt tidig morgondejt med utflugna dottern för en promenad till Lunds bästa kaffebar.
• Frukost och uppdatering om studentlivet på distans.
• Promenad i isvindar tillbaka och in på Ica för att skämma bort henne lite. Det är lätt att göra en fattig student lycklig. Krävs bara lite västerbottensost, avokado och fintomater…
• Slö förmiddag med korsord. Alltså jag har verkligen nördat ner mig. Korsord, sudoku och pussel alltså. Distanseringens tre grundpelare .
• Lunch och solskenspromenad
• Massage. Lovely. Somnade lite…
• Egengjord cappuccino. Faktiskt det enda idag som INTE är lyxigt alls. Den ser förskräcklig ut. Jag kan verkligen inte skumma. Behöver ha hem min privata barista!
• Spinningcykel och test av ny musik. Partyfeeling in da house. Eftersvettas fortfarande.
• Restmiddag och därmed maten klar på 2 minuter och nästan ingen disk.
• Mera korsord.
• Blogg.
• Yoga.

Typ så. En lysande chillardag! Uteblivna lopp kommer ju att straffa sig på bankkontot vad det lider men så här tillfälligtvis är det rätt skönt med lediga dagar!

Onsdag och beach 2021-träning. Om jag fortsätter låta dottern bestämma youtube-pass kommer jag vara snyggast på stranden i sommar. Idag var det big belly och flat booty typ. Eller nått….

Men dagens prestation var inte beach 2021-träningen. Det var att jag tog mig ut genom dörren för dagens friskluft fast vädret skrek åt mig att stanna i soffan. Jag fick kanske ingen platt mage men isvindar är säkert bra för nått. Pormaskreducerande, hårförstärkande eller bara pannbensbyggande.

Annars har jag mest suttit och dreglat över Fredriks bilder från fjällen (se ovan). Är det inte lite orättvist att han är där och medan jag gör kissande hunden i Kävlinge?

Jag skrev bara för någon dag sedan om hur jag älskar att springa utan att ha någon tid att passa. Att kunna lägga hur mycket tid som helst före, under och efteråt. Lyxlöpning. Idag gjorde jag den andra varianten: lunchlöpning…

Lunchlöpning lämpar sig bäst när följande kriterier är uppfyllda:

• Du jobbar hemma
• Du har rester i kylen och en mikro
• Du har inget teamsmöte klockan 13 där du förväntas ha kameran på….

Att lunchspringa är nämligen en konst i att få ut så mycket löpning på så kort tid som möjligt. Dvs inte slösa tid på ombyte, dusch och matlagning.

För att bespara mig ett ombyte jobbar jag hela förmiddagen i löpartights, kompressionsstrumpor, sport-bh och en stickad människotröja. På teams kan ingen ana. När sista förmiddagsmötet är avklarat behöver jag bara byta tröja och ge mig ut. Allt är riggat i hallen. Skor, vantar, buff. Inget lämnat åt sitt öde.

Idag missar jag dock punkt två. Kylskåpet ekar tomt på rester som bara kräver två minuter i mikron. Jag får uppfinna en ny måltid som säkert inte finns på en enda restaurang i hela världen.  Steker svamp med vänsterhanden under ett rafflande jobbsamtal om lönerevisionsprotokoll. Mikrar lite överblivet ris och några färdigkokta rödbetor. Slänger över lite sallad, saltrostade mandlar och avokado.  Medan samtalet fortfarande pågår.

Man får inte vara kräsen när man ska lunchspringa.