Ni som följer mig på instagram vet att min fot har kraschat. Pajat. Checkat ut. Här kommer en liten statusuppdatering.
Foten har bråkat till och från sedan i december och jag har dragit ner ordentligt på löpvolymen. Korta lugna pass på 6-10 km har fungerat. Det har känts lite efteråt men släppt efter någon dag. Har haft löpvilor på mellan 7-10 dagar och trodde det skulle räcka. Men i fredags (efter en veckas vila) tog det stopp!
Det är morgonlöpningen med Malmö Gerillalöpare som blir droppen. Spiken i kistan. Foten känns lite i början, men efter någon kilometer släpper det och jag säger till någon att det faktiskt känns helt ok. Jinxar ni vet.
Så plötsligt från ingenstans smäller det till och foten börjar göra ondare. Vi är nära fikat och jag springer max 1 kilometer med den känslan. När jag ska ta mig hem efter kaffet kan jag knappt gå. Det smärtar i varje fotisättning.
Som tur var har jag en tid hos fysion samma förmiddag. Han konstaterar hälkuddes-insufficiens. Typ punka på hälen och att jag därför går på själva benet. Han ger mig laser men det verkar inte ha hjälpt för smärtan sitter i nu två dagar senare.
Birkenstocks är numera min bästa vän och det enda jag kan gå hyfsat normalt i. I övrigt cyklar jag, överdoserar spinning och projektleder hushållsarbete från soffan.
Egentligen går det ingen jättenöd på mig. Men det är när jag scrollar runt på instagram som det stora FOMO-monstret attackerar mig. Långpass, tröskelpass, pass i solsken och till och med i snålblåst. Allt ser så förtvivlat härligt ut.
Mitt förnuft säger att jag ska hålla mig borta från insta. Att jag mår bättre av att inte veta allt skojigt folk har för sig. Men jag kan inte riktigt låta bli….
Fast tänk om nån kunde lägga upp tråkigt nångång! Typ en städsöndag, en döbakt kaka, ett utspillt paket fil, en tjurande make eller en p-bot. Vad som helst som får en eländig fot att kännas lite mindre misär…
10 Kommentarer
Marie
13 januari, 2025 kl 20:43Är det samma sak som att fettkudddarna i hälen gått åt skogen? Det har jag råkat ut för två gånger, trots att jag anser att jag inte landar på hälen och löparskorna inte heller nöts på hälen. Det finns en särskild typ av tejpning jag fick lära mig, den tog bort en hel del smärta och gjorde att det gick att träna utom löpning samt att stå och gå till vardagsbehov. Ondast kunde vara att sitta och köra bil och kopplingsfoten var helt passiv. Men det gick över efter några månader.
Anna
29 januari, 2025 kl 20:26Månader!!! Vad är definitionen på ”några”? Hoppas inte så många fler än två. Börjar tröttna :D . En teori är fettkuddarna men tycker inte det stämmer för jag blir inte hjälpt av de där inläggen som alla säger ska vara så bra. Känns nästan värre i hälen när tyngden kommer längre fram på foten? Samma när jag försökte tejpa, blev nästan sämre! Störigt oavsett och jobbigt när det gör ont i vardagen också! Men nu hoppas vi att det går över lika fort som ditt!
Johanna
14 januari, 2025 kl 19:38Men alltså så himla kasst!! Här är det också i princip noll löpning men pga för många resetimmar. Krya på foten snabbt!!
Anna
29 januari, 2025 kl 20:27Tack snälla! Den kanske gillar semlor och blir glad av det?:D
Karin
14 januari, 2025 kl 20:48Å så drygt. Jag har väldigt höga fotvalv vilket gör att all belastning kommer på framfoten och under hälbenet. Har nu smärta under hälbenet när jag går för mycket barfota. Men med gjutna sulor för fotvalvet med extra dämpning under hälen så funkar det mesta i löpväg för mig! Hoppas att det blir bra!
Anna
29 januari, 2025 kl 20:29Tack snälla! Extra dämpning under hälen testade jag men det blev nästan värre när tyngden kom längre fram? Så lurigt. Ska kolla om sulor kan vara något när jag ska till fysion på fredag! Var det förresten dig jag pratade med idag? :D
ingmarie Nilsson
15 januari, 2025 kl 18:58Jag tycker det låter som hälsporre. Jag har haft hälkudde-punka x flera men det har ändå funkat att kuta. Delvis säkert för att jag inte sätter i hälen men det gör inte du heller särskilt mycket vad jag vet…
Laser måste man vara envis med och göra ganska ofta är min erfarenhet. Särskilt i början.
Anna
29 januari, 2025 kl 20:30Ska till fysio igen på fredag. Se om han har någon ny idé om vad det kan vara!
A-mamman
28 januari, 2025 kl 12:02Så trist! När min son fick ont i hälen sa de att det berodde på att det mjuka i hälen liksom åkte ut åt sidorna, han fick då en tunn hälkopp i hård plast, som håller ihop hälen. Funkade direkt! På en växande tonåring alltså…
Anna
29 januari, 2025 kl 20:31Alla säger att de där kopparna ska funka direkt, men på mig blir det nästan värre. Därför jag tror att jag har något annat spooky i foten. Nytt försök hos fysio på fredag. HOppas han knäcker nöten!