Jag har börjat jaga gator igen… Det kan ibland ställa till det. Speciellt när man försöker springa intervaller och helst inte vill svänga!
Det är onsdag mitt i veckan och Helsingborg marathons maraprogram säger 3 x 7 km i marafart med 1 km joggvila. Med upp- och nerjogg är det ett ganska maffigt pass sådär efter jobbet. Men jag är inte den som är den.
Jag brukar vilja ha en runda planerad för att veta att jag inte är 5 km hemifrån när jag är klar. Men att planera en runda som tar hänsyn till vilka gator jag någongång sprungit visar sig vara en övermäktig uppgift. Speciellt som jag vill ha lite att säga till om angående vindriktningar. Jag ger upp och ger mig ut. I det okända. Utan en aning om var jag ska eller vilka gator som finns längs vägen.
Trasslar rundor i Hyllie under uppvärmningen, men när första intevallen kickar in fokuserar jag på bilfria vägar helst rakt fram. Samtidigt som åskmolnet jagar mig bakifrån. Av slump och ren otur hamnar jag på stigen som går runt kalkbrottet. Förvisso skön löpning, men inte en enda gata på flera kilometer. Jag får ta återhämtningsjoggen till att irra rundor i bostadskvarteren.
Till andra intervallen har jag fått upp modet. Vågar ta återvändsgränder och bostadskvarter. Håvar in gator medan hjärtat slår volter bakom bröstbenet. Man får passa på medan huvudet är piggt och det finns tillräckligt klipp i steget för att parera trottoarkanter och mycket små cyklister med stödhjul.
Till tredje intervallen är huvudet slut. Orkar inte svänga mer utan styr kosan till Ribban där jag äntligen slipper trottoarer och trafikljus. River av de sista 7 km och dör en smula. Prioriterar bort badet för en liten omväg hem. Det finns ju ett par oplockade gator…
28 kilometer och 19 gator en helt vanlig onsdag.
Sen blev det torsdag och jobbresa. Utan både löpning och gator. Trots en heldag i Oslo lyckades jag inte ens GÅ på en gata!
Inga kommentarer