Jag blev erbjuden en startplats till fantastiska Vånga Mountain Xtreme den 8 september. Typ världens sämst tajmade datum med tanke på Helsingborg marathon dagen före. Men FOMO väger tyngre än stappliga ben…
Så nu sitter jag här med en startplats till den där slalombacken som fick varenda lungalveol att explodera. Bara för att jag tyckte det var ett så himla trevligt lopp. Här kan ni läsa allt om maxpuls, evighetslånga kilometrar, gröna tröjor och horn som plötsligt börjar växa.
Årets race report kommer kanske mer att handla om blånaglar, stumma ben och en nära-döden-upplevelse. Men ändå. När FOMO kickar in gör jag tokiga saker. Jag bara är sån…
1 kommentar
ingmarie Nilsson
4 januari, 2024 kl 21:13Det kommer bli episkt!