Lyxsöndag

I bloggarnas begynnelse var vi ett gäng som började följa varandra. Vissa kontakter har fortsatt via instagram och andra sociala medier.  Andra har liksom runnit ut i sanden. Bland de tidigaste bloggbekantskaperna fanns Ingmarie och Anna. Och idag hade vi ”återträff”.

Att med kort varsel synka tre personers schema visade sig som omväxling vara plättlätt. Det var lite lurigare med valet av runda men efter en heroisk insats av Annas man Daniel hade vi ett gps-spår att följa.

 

Vi startar vid Alunbruket och tanken är 26 km löpning, ett dopp i en sjö och fika på Alunbrukets café. Vi lyckas med två av tre…

Löpningen är fantastisk. Precis så där lagom trailigt för en asfaltjunkie. Vi springer i en fart där vi orkar prata, och prata gör vi. Vi hinner typ avhandla ALLT innan vi är tillbaka vid bilen igen.

Badet går inte lika bra. Sjön vi har parkerat vid är så slajmig att inte ens Ingmarie hoppar i. Och DÅ vet man att det är illa. Och vi är för hungriga för att ta oss till Verkasjön som ligger en bit bort.

Mat alltså. På Alunbrukets uteservering förlustar vi oss i en något för liten macka, men god är den och tillräckligt för att överleva nästan hela vägen hem…

Vi hade kommit hela vägen om vi inte råkat komma in i Malmö precis efter slutsignalen i MFF:s fotbollsmatch. Det är omöjligt att passera övergångsställena och de lämmeltåg som är på väg över. Blodsockernivåerna är lite för låga för att orka med bilkön. Jag längtar efter kaffe. Efter att ha trasslat oss nästan hela vägen, hoppar jag av så att Anna kan välja annan väg och få komma hem i vettig tid. Just idag bor jag nämligen väldigt ostrategiskt till!

Men förutom just slutet, så gjorde vi det igen. En kanonsöndag att leva på länge!