Snaskiga rubriker

Ända sedan hamnade under rubriken ”Anna tränade sig sjuk” i Ica Kuriren har jag förundrats över yrkesrollen rubriksättare. Jag hade tränat mig till någon vanlig skada men rubriken signalerade bara Ortorexi. För att det lät lite snaskigare än ”Anna fick ont i foten”…

Efter att ha protesterat och dementerat fick jag till svar att rubriken inte sätts av textförfattaren och att det förklarade varför rubriken i det här fallet inte alls synkade med texten som var helt korrekt återgiven. Hen hade väl inte läst så noga…

Efter helgens VM-tävlingar i traillöpning är rubriken på SVT Nyheter:

VM-silver till Tove Alexandersson i trail – kollapsar efter målgång

För mig är kollaps allvar. Då har du kanske svimmat. Raglat över mållinjen. Fått läkarvård.  Att du är utmattad och snortrött och slänger dig på marken är för mig ingen kollaps. Det händer mig inte personligen för att jag är för feg för att ta ut mig, med alltså Tove, happens all the time.

Så lägger de upp en bild där hon ser i det närmsta död ut. För att liksom förstärka känslan. Fredrik är upprörd och vi pratar om det här i flera dagar. När jag ska till att blogga om det, googlar jag upp artikeln. Rubriken är ändrad. Men i bildtexten har hon fortfarande kollapsat.

Jag tycker nog ändå att ”helt slut” är ett bättre ordval. Fast rubriksättaren kanske inte hade läst texten?

Och varför måste allt vara så snaskigt jämt? Räcker det inte att hon är sjukt bra på att springa?