Långpass kl 07 på en söndag, någon?

Jag behöver komma ut tidigt för att hinna med ett långpass innan dagens begivenheter. Slänger ut frågan om någon ska ut tidigt, men förväntar mig inget svar…

Men. Emilia nappar. Hon ska springa 10 varv runt Kalkbrottet och starta kl 7.  Älskar morgonpigga människor. Men 10 varv är lite maxat, 40 kilometer!

Jag tänker att jag springer t/r till Kalkbrottet och tre varv med sällskap. Underbar plan. Som behöver revideras.

Pga magproblem av mindre trevlig natur blir starten försenad en halvtimme till 7:30. Ingen skada skedd, Emilia går ju ingenstans på ett bra tag…

Anyway. Emilia springer medurs och jag tar andra hållet tills vi möts. Är nervös att jag fattat fel med högervarv och vänstervarv och att jag ska råka hamna åt samma håll och springa bakom varandra i flera mil. Utan att någonsin mötas. Men oron är obefogad, snart ser jag henne.

Direkt efter vi mötts går farten upp med sjumiljoner procent. Shit vad hon springer! Frågar lite diskret om det här är farten hon ska springa i FYRA mil, och det är det visst. I 5:40-fart typ. Men känslan i min kropp är INTE 5:40. Det känns som 5:10- minst! Kan inte konsultera klockan heller eftersom den dagen till ära valt att visa km/h. Och jag kan inte räkna när det går så här fort…

Men snart känns det bättre. Vi hittar ett bra flow och fötterna trampar i takt i ett sån där grym rytm att man bara flyter med. Speciellt på långsidan som har solen framifrån och vinden i ryggen!

Tre varv går fort och det är dags att ta mig hemåt. Lämna festen innan den är slut. Emilia frågar om jag inte ska med ett varv till och jag är ju inte svårast i världen att övertala. För en chans till på den fantastiska medvindsrakan…

Lite hemlöpning på det och klockan visar 30,01 km. Komma-noll-ett för att inte riskera att Strava kapar till 29,99. Knepen man lärt sig the hard way…

Medan jag hinkar islatte slutför Emilia sina varv. Stänger klockan på 40:00 och reggar 39:99 på Strava…

Nästa gång springer hon också 10 meter till!