10 dagar till Köpenhamn marathon och den stora förkylningsnojan börjar kicka in. Det var därför jag kanske inte uppträdde helt normalt på morgonens Corepass…
Bredvid mig utanför salen ställer sig en tjej. Hon har mer snor i näsan än självaste Östersjön. Hon snörvlar och fräser. Jag lämnar min plats nästan längst framme vid dörren och ställer mig på behörigt avstånd. Typ halvvägs in i skohyllorna!
När vi släpps in i salen snurrar hon mest omkring, utan att välja en plats. Därför måste jag chansa. Var är det MINST troligt att hon vill stå? Ställer mig längst fram, nästan framför instruktören, det brukar vara safe. Men inte, ska det visa sig!
När jag ska hämta matta är hon där så jag ändrar helt obemärkt riktning mot gummibanden. Går en omväg till vikterna, och ställer mig sedan och tittar upp i taket en stund innan det är fri väg till mattorna…
Hon har parkerat snett bakom mig. Och om jag inte parerar det bra hamnar vi ibland ansikte mot ansikte. Därför snurrar jag omkring på min matta. Ligger åt ett håll där jag inte kan se instruktören utan får gissa vad jag ska göra…
Jag måste ha verkat hur konstig som helst men förkylda människor är superläskiga. Sen säger någon att det säkert var pollen. Ingen tränar väl tokförkyld?!
Och då skäms jag lite…
Inga kommentarer