Jag får ett spontant infall att jag ska hoppa av bilen på vägen från sportstugan och springa sista 12 km hem. Eftersom beslutet var just spontant fanns inte den mest optimala utrustningen på plats.
Jag får rota i tvättkorgen efter strumpor och väljer de med minst sand. Dvs INTE de som hängde med till playan i lördags. Det funkar. Väl nerstoppade i skorna är det ingen som vet vad de luktar. Men just skorna är det värre med. För jag har bara trailskor i Sportstugan och sträckan Åkarp-Malmö är väldigt lite trail. Jag tänker att jag ska skona trailskorna genom att springa på gräset men alltså, hur jobbigt! När det finns plan asfalt.
Ger upp efter fyra steg. När jag kommer till Sege finns grus utmed cykelvägen och jag håller mig där i säkert en kilometer. Sparar dubbar. Bemödar mig dessutom en liten extrakrok in i Rörsjöparken för att byta asfalt och morgontrafik mot grus och gröna löv.
Sammantaget med en avslutande sväng i Pildammsparken, blev det säkert 2 km grus. Och trailskorna gråter på sin skohylla.
Nu ska jag bara komma ihåg att ta tillbaka skorna till Sportstugan. Risken är överhängande att jag får springa trail i Birkenstocks annars….
Inga kommentarer