Jakten på en buske

Morgonpasset idag:  5 km uppvärmning. 5 minuter buskjakt. 4 kilometer marafart. 3 km nerjogg. Direkt från sängen utan att passera en hårborste…

Jag har lite bråttom för att få ihop morgonlogistiken och hinner inte få igång magen innan jag måste gå hemifrån. Det straffar sig. Under uppvärmningen vaknar den och gör ett par kullerbyttor. Jakten på en toalett (läs: buske) kan börja.

Jag har en kilometer på mig att hitta den, innan klockan piper för ökat tempo. För även om jag tillåter mig att stanna miljoner gånger under ett löppass, så är det INTE okej att stanna i en intervall. Busken måste hittas nu, och jag befinner mig i centrala Malmö. Alla buskar jag ser ligger utanför flerbostadshus med tända lampor i alla köksfönster. Här kan jag liksom inte sätta mig och förstöra folks morgonstund.

Springer lite till och hittar ett jättebuskage. Inhängnat tillsammans med gungor, rutschkanor och sandlådor. Att göra nummer 2 på en skolgård…. njae.

Till slut ger jag upp. Tänker att jag får stanna till på toaletten längs Ribban. Mitt i intervallen. Nöden har ingen lag.

Drar upp tempot. Och den där signalen från magtarmkanalen upphör att ljuda. Magen kommer i balans. Jag kommer i balans. Jag slipper leta buskar och kan fokusera på mitt löpsteg.

Hinner med både photoshoot (EFTER intervallen), och en extralång nerjogg utan att någon olycka sker.

Och Malmös skolgårdar är fortsatt ogödda. Tur ändå.