Jag vaknar med en bakis känsla i kroppen fast jag inte druckit en droppe alkohol. Jag önskar mest av allt att det är söndag men kalendern skriker måndag. Jag hade behövt semester…
Att springa marathon är inte bara att springa. För efteråt blir jag så speedad att jag inte kan gå och lägga mig, och när jag väl går och lägger mig kan jag inte sova. Jag ligger dessutom back på både vatten och energi. Jag som ALLTID är hungrig är helt ologiskt inte alls hungrig när jag bäst behöver det.
Därför blir måndagen en enda jakt på att komma ifatt. Bli människa igen. Och då är jag glad för att jobba hemifrån. Där jag har ett fullt kylskåp att gå skytteltrafik till. Där ingen ser att jag har mjukisbyxor och plåster på tårna som jag inte orkat ta av….
2 Kommentarer
ingmarie Nilsson
16 maj, 2023 kl 19:44Tror de flesta blir så där. Kroppen är stressad helt enkelt. Bara gilla läget helt enkelt. (Öl/vin kan dock hjälpa den att tagga ner en smula men å andra sidan är det ju ”gift” som den då också måste ta hand om..n) Skönt du kunde jobba hemifrån!
Anna
16 maj, 2023 kl 21:07Hemifrån är guld vissa dagar! Brukar inte bli så här, men någongång ska vara den första :D
Hjälpte med resorb-substituet trots att jag höll på kräkas av smaken :D