Efter gårdagens 33-kilometrare var planen för dagen huspyssel och fix. Återhämning för kroppen och ett tillfälle att liksom få något gjort som omväxling….
Men så är det ju Valborg. Och nere vid badplatsen lockar våra nya grannar med bål och grillning. ”Har ni ris över till brasan, så kom och lämna…”
Ris och grenar är det enda vi har på vår grusplan till tomt. Så vi bestämmer oss för att släpa bort lite till bålet. Det ska bli mitt jobbigaste maxpulspass of all times. Det finns inga burpees i världen som kan mäta sig med att dra en presenning med grenar till en majbrasa.
Vi drar vår last en lyktstolpe i taget. Det är tillräckligt för att undvika att topplocket går. En kort vila och sen på det igen. Vi har 17 lyktstolpar med en distans på ca 30 meter mellan varje.
Lasten är så tung att jag behöver gå nästan horisontellt för att ta mig fram. Armarna tar slut efter första försöket och jag behöver lägga över all vikt i rygg och ben för att ta mig fram. Hamstrings skriker när jag stångar mig fram. Trettio meter i taget.
I änden av varje intervall är min puls så hög att det dånar i kroppen. Och den där dunjackan jag tog på mig orsakar nu överkokningstillbud. Svetten lackar…
Nästan framme vid badplatsen behöver vi ändra strategi, byta arbetande muskler. Vi provar att gå baklänges och dra. För omväxling. Då hamnar jobbet i framsida lår och det går långsammare. Vänder tillbaka för de sista fyra. Osäkra på om vi någonsin kommer att komma fram, men det gör vi så klart.
Det tar kanske en kvart att gå. Men känslan i kroppen är att jag kört värsta HIIT-passet. I minst en timme.
Så vill ni spara in på gymkortet, testa Valborgsintervaller.
Jag kommer vara sjukt stolt över elden ikväll. I morgon kommer jag ha ont. Överallt.
Inga kommentarer