Fortfarande feber och huvudvärk. Mina nöjen är få: bokföra, lösa korsord och scrolla instagram. Och när jag var helt wild and crazy tog jag en kort promenad och köpte semlor. Eller det var Fredrik som köpte, jag höll mig på smittfritt avstånd. Såklart. Att scrolla instagram är döden när man är sjuk. Alla springer.
En långledig helg i januari och folk tar sig friheter. Åker till skogs och springer på fantastiska platser. Och såklart känns allt JÄTTEBRA just idag. Tittar jag ut genom fönstret skuttar folk runt Pildammsparken med sina lättaste steg och med ett leende på läpparna.
Hallå! Var är alla de som plågas runt på sin runda? Som fick motvind och uppförsbacke på samma gång. De som tycker löpning är det värsta som finns och ser sura ut som åskmoln? Var är de som fryser, fått skavsår eller punka på skon? Det är liksom jobbigt med allt det fantastiska när man själv får liggsår i sin egen soffa. Men jag är inte bitter. Inte alls.
För att undvika att den värsta avundsjukan kollar jag Fredriks instagram. Han följer typ fem stycken varav en är jag själv och en är våra katter…
Här ser jag inga fancy löparrundor. Ingen trettondags-svett eller långpass med semla. Här ser jag pizzaugnar, kaffemaskiner och korsstygnspoesi. Inte ett spår av löpning. Jag tror jag stannar här lite…
Inga kommentarer