Ni vet platsen som aldrig blir tagen. Den MITT framför instruktören. Såvida passet inte är fullt så är det garanterat den platsen som är över. Fast inte idag…
Jag har grundat med en vitlöksbonanza extra allt till lunch. Man kan nästan se ångorna ur mina öron. Inget tuggummi i världen kan rädda biffen. Men jag tänker att det är lugnt inför spinningen. Det sitter ju ändå ingen mitt framför.
Den första personen som äntrar salen går helt otippat och tar just den cykeln. Fast ALLA andra är lediga. Och jag börjar fundera på hur man kan genomföra ett spinningpass utan att andas. Eller svettas. För det luktar visst där också har jag hört. Uppgiften är omöjlig. Det kommer inte att gå. Okej, jag får offra den deltagaren. Hon kommer att svimma av odören och missa hela passet. Men lite svinn får man räkna med.
Gott så. Resten bör vara safe. Utom mannen längst bak som plötsligt behöver hjälp att skruva fast sin sadel, tjejen som inte kan spänna styret och så den nya killen som behöver hjälp med inställningarna. Tre till som jag behöver komma obekvämt nära. Tre till som kommer komma hem och berätta om den hemska vitlöksupplevelsen i spinningsalen…
Förlåt alla. Förlåt…
Inga kommentarer