Det finns inget hopp

Något gick fel när jag skapades. Jag fick inget lokalsinne. Jag har haft hopp om bättring men alltså, det är kört. Idag sprang jag vilse runt Nydalasjön.

Logiskt sett kan man inte komma vilse runt en sjö. Det är liksom bara att följa vattnet tills man är runt. Och det är med den vetskapen jag ger mig ut. Utan karta, kompass, hängslen och livremmar.

Startar vid Kärleksviken och sköter mig klanderfritt förbi Nydalabadet, Kinabron och Finska klubben. Sen vetetusan var det slår slint. Hur jag än springer får jag sjöeländet på höger sida fast den har varit på vänster hela tiden. Det är så konstigt att det inte går att förstå. Jag konsulterar Strava som har svaren på alla mysterier. Så här:

Och lite mer inzoomat:

På grund av detta har jag sett mig tvungen att revidera morgondagens löpplaner. En transportlöpning till Vännäs har bytts ut mot en nostalgilöpning i barndomens kvarter. Istället för att springa vilse och aldrig komma hem igen ska jag nu få uppleva mina barndoms skolor, hus och Ica-affärer. Och här mina vänner kan inte ens jag komma fel. Peppar peppar….