Sova-ute-premiär för året och jag kunde inte vänta längre. Klockan 19:40 ligger jag redan som en stoppad korv i sovsäcken. Fast mest är det nog för att jag fryser…
Vi har gått 24 km på vår första Skåneleden-vandring för året. Vi är i Skånes allra nordligaste delar och isvindarna från Nordpolen tränger genom alla tre lager kläder. Vi passerar både fika och lunch utan att få upp värmen, men precis lagom till kvällshänget vid lägerelden tittar solen fram. Så till den milda grad att det blir häng vid en lägereld utan eld. Till solens sista strålar äter vi vår standard-ute-middag: tomatsås, fylld pasta, svamp och burrata. Efter en dag i vandringsskor slår den vilken Michellinkrog som helst!
Anyway. Det var sovsäcken vi skulle prata om. Ens enda tillflykt när solen går ner. Och jag är inte ensam i min…
Jag delar sovsäck med en chokladkaka. För att kall choklad är det värsta som finns. Nu väntar efterrätt och sommarpratare. Och godnatt innan nio. Tältlivet när det är som bäst!
En riktig vandringsrapport kommer. Med detaljerna om hur, var och varför. Stay tuned.
2 Kommentarer
Sara
15 april, 2022 kl 21:22Men alltså chokladen måste vara kall! Jag har den alltid i kylskåpet och ibland frysen 🤗
Anna
18 april, 2022 kl 16:52What? :D Kall choklad smakar ju inget. Det är ju när den smälter och liksom smetar ut sig i hela munnen som den får smak. I kylskåp blir den ju bara vit och trist…. :O