På frågan varför jag springer svarar jag med en bild…
Den säger ju liksom allt.
Att äntligen få springa i sol igen kompenserar för alla pestiga pass i ösregn och snålblåst. Och just en sån här morgon är värd att ställa väckarklockan okristligt tidigt för. Den är liksom svaret på alla varför!
Dessutom blir ju frukosten alldeles förskräckligt god efteråt. Tänk när man kan ta den på balkongen…
1 kommentar
Emma
14 mars, 2022 kl 21:29Men hur lyckas du ta så snygga bilder??