Tiden går aldrig så fort som när det närmar sig ett lopp man är lite nervös för…
Det börjar med att folk undrar om skoval inför Tjörnarparen. Jag tänker att de är stissiga. Det är ju en evighet kvar. Sen kommer frågorna om energi i vätskestationerna. Men hallå, vem funderar ens på mat flera månader i förväg? Plötsligt är det ”försent att sälja sin plats”, och nu börjar jag ana att det kanske inte är så långt kvar till start ändå. Kollar kalendern och läser JANUARI. What, hur blev det januari? Och sedan när är januari bara en månad före februari? Om EN månad (exakt!) står jag alltså på startlinjen i Tjörnarp. Med fem mil lervälling, vattenpölar och vildsvin omkring mig.
Jag är livrädd och med risk för att göra saken ännu värre läser jag min race report från förra gången det begav sig.
Njuter av läsningen och det faktum att det faktiskt inte alls verkar vara så farligt. Undantaget att jag fick tröstäta lakrits tills käkarna inte gick att öppna.
Jag ska nog överleva denna gång med. Men jag ska ta med mig lite väl vald nödproviant för att slippa en ny lakrits-incident.
Vilket lopp har du på gång som plötsligt kommit lite för nära?
Inga kommentarer