Jag brukar älska mina onsdagar med Runacademy. Det är min ljuspunkt mitt i veckan och jag är alltid salig efteråt. Idag blev det pannkaka. Trots en magisk kväll.
Vi ska springa backintervaller: 40-30-20-10 sekunder. Jogga ner emellan, för att starta nästa intervall när alla är tillbaka på plats. Så var instruktionen…
Gruppen som vi slagits samman med EFTER genomgången har kanske fått en helt annan instruktion. För det visslas när vi är halvvägs ner. Och utan förvarning. Plötsligt ska vi tvärvända och springa uppåt. Och missar dyrbara intervallsekunder varje gång. Visselpipan är tunn och ljudlös. Ibland hörs andra gruppers visselpipor mer än vår och vi stannar förvirrat alldeles för tidigt.
Snuvade sekunder varje intervall blir många sekunder totalt. Många snuvade bäckar blir en snuvig å. Eller nått. Det blev för otydligt och för fnattigt. Pannkaka.
Hoppas allt är som vanligt nästa vecka! Så jag slipper känna mig som en gnälltant…
Inga kommentarer