En målgång är en målgång är en målgång

Det är ändå ganska kul att se vad man pysslar med när man går i mål. Och alla andra också för den delen!

Vissa slänger sig på marken i kramp, någon hoppar, hjular eller springer baklänges. De flesta stänger av klockan men ganska många glömmer. Vissa går med raska steg mot medaljen. Cashar in belöningen. Andra minglar mest omkring och i de efterföljandes målgångsfilm. Som värsta Hackspetten på julafton…

Analysen av min målgångsfilm säger att jag har hyfsat pigga ben. Fast jag verkar mer pratsugen än sugen på medalj. Cruisar omkring framför kameran som en yr men glad höna. Tillslut hittar jag medaljen och med det slutar filmen.

I verkligheten fortsätter jag att babbla. Medan familjen står utanför avspärrningen och skakar galler.

Jag som är världens sämsta minglare på fest. Som aldrig kommer på något mer upplyftande att prata om än vädret. Varför älskar jag att mingla i en målfålla?

Nästa år ska jag gå raka spåret. Över mållinjen till medaljen. När jag är utanför kameran ska jag mingla i lugn och ro. Men inte mer än att jag kommer ihåg att få med mig vatten, banan, godis och guldfilt. Det var mer än jag lyckades med i år. Och det är aldrig kul att behöva gå tillbaka när man har ett maraton i benen!

Påminn mig när det närmar sig!