Identitetskris i skohyllan

Jag har identitetskris. Jag behöver nya löparskor men vet inte vad jag vill ha eller vem jag är.

Springer sedan stenåldern i New Balance 1500. En lätt och fantastiskt skön sko som kanske inte helt är tänkt till mängdträning. Därför springer jag bort gummit innan jag hunnit ut från kvarteret. (Utom när jag är skadad då den håller förträffligt länge…)

Jag tycker inte om tunga fötter och vill ha lätta skor. Ena stunden är jag övertygad om att det är barfotaskor jag ska ha. Att tassa fram i terrängen med. Men så springer jag ju mest på asfalt…

I nästa ögonblick tänker jag att jag borde springa mer dämpat. För det kanske är det hårda stötarna som sliter på mig och som gör att jag för tredje året i rad inte kan springa ohämmat precis som jag vill. Och alla andra har ju HOKA. Ni vet båtarna med en sula tjockare än bibeln. Känslan av att gå på moln blandat med höjdskräck och rädsla att slå sig om man ramlar ner. Jag har undvikit tanken på HOKA just för att den ser ut att väga 4 kg per fot, men nu har Fredrik köpt ett par och kontrollvägt dem. De ÄR inte tyngre än hans vanliga mer slimmade skor. But still, han bli jättelång, och det var det där med svindel…

Så frågan kvarstår. Fortsätta i det skönaste som finns, experimentera med barfota för fotens skull eller springa på moln för att slippa hårda stötar?

Jag beställer ett par korta tights så länge. Det blev visst sommar medan jag funderade…