Klockan är över 9 på kvällen och mörkret är kompakt. Vi har ingen aning var vi ska sova och ligger flera timmar efter tidplan. På grund av omvägen hem för att hämta de glömda madrasserna. Platsen vi sett ut är full av folk!
Allt är mörkt och skumt, och vi kör runt halva Bjäre på jakt efter en plats som känns trygg. Överväger både camping och hotell men jag tänker att tältbilden inte kommer bli lika najs på med en ful husbil i bakgrunden… Dessutom har de redan stängt.
När vår sista chansning visar sig vara värsta skumma sopptippen är det nära att vi åker hem. Men dottern har fest och skulle nog inte jubla. Så vi åker till Torekov. Hittar ett fullt vindskydd och smygtältar lite bakom.
Tältet gör ingen besviken. Det är så lätt att sätta upp att till och med jag klarar av det. Och takhöjden alltså! Jämfört med vårt gamla tält där tältduken ligger slickad i pannan känns det här som en domkyrka i rymd. Jag kan till och med sitta under tak och äta den medhavda morotskakan. Såklart på Fredriks halva så att eventuella smulor hamnar i rätt sovsäck…
Ventilationen är grym och trots att det är sommartemperatur där ute blir det aldrig för varmt. Jag sover som en prinsessa tills morgonhungern gör sig påmind.
Efter en magisk soluppgång och en gröt by the ocean extra allt är vi redo för dag två: Ängelholm-Ängelbäcksstrand. Bara lite logistikfix först. Att bemästra Skåneleden kräver sin tantcykel. Gärna med en fungerande kedja…
To be continued.
2 Kommentarer
ingmarie Nilsson
27 september, 2020 kl 18:56Vilken vy! Jag hade garanterat tagit ett morgondopp!
Anna
29 september, 2020 kl 15:12Jag var faktiskt väldigt sugen. Hade jag bara haft den där dryroben….