Ystad Saltsjöbad

Jag lovade ett separat inlägg från Ystad Saltsjöbad som var slutdestinationen på vår förra vandring. Sen glömde jag det. Tur att ni påminner mig!

Klockan är 15 när vi fått cappuccino i magen och nått bilen som står parkerad vid etappmålet i Ystad. I bilen finns allt som behövs för en övernattning på Ystad Saltsjöbad och en efterföljande dag på Österlen. Har man bröllopsdag får man fira rejält och det är mycket mat som väntar….

Vi älskar kontrasterna mellan tält och fancy hotell. Mellan utegröt och hotellfrukost, frystorkat och trerätters. Efter två dagars vandring med smutsiga fötter och trötta axlar känns det underbart att äntligen få bli ren och ompysslad.

Fredrik oroar sig för att det ska vara för mycket folk. Att det ska känns trångt så här i Coronatider. Jag oroar mig mest över frukosten som enligt uppgift ska bestå av en påse istället för en buffé. Båda oroar sig i onödan!

Vid incheckningen får vi veta att vi blivit uppgraderade till ett rum med havsutsikt, och det är havsutsikt på riktigt. Vi behöver inte ens luta oss ut och riskera livet för att se havet, för havet är liksom allt vi ser.

Vi ser också en flaska bubbel som svärföräldrarna överraskat oss med, och lutar oss tillbaka i fåtöljerna för att smygstarta firandet. Det är svårt att slita sig från utsikten men tillslut samlar vi kraft och går ner till spat. Cruisar runt bland poolerna och faller för en med havsutsikt. Varför ändra ett vinnande koncept?  Pga Corona är det maxgränser uppsatta vid varje pool, och i den vi valt finns plats för max fyra. De två som redan sitter i poolen går när vi kliver i.  Ensampool with a view alltså. Underbart.

Den största poolen är också ledig. Havet alltså. Och det finns en anledning. Vi har inte valt sommarens varmaste dag, och ärligt så lockar inte havsvattnet lika mycket som den varma poolen. Men vi går i alla fall ut och njuter av vinden, havsbruset och själva åsynen av blått! Iklädda morgonrock såklart. Så som sig bör…

Efter att ha provat alla pooler, vilat en stund i de stora härliga relax-rummen och gått vilse i hotellets oändligt många korridorer har klockan redan hunnit bli middagstid. Det är stressigt att vara på spa!

Vi laddar för en trerätters och går ner till matsalen. Här bjuds langos med skagenröra, torsk med brynt smör och en lovely efterätt med passionsfrukt!

Efter två dagars vandring, ett bubblande både inombords och utombords, och en rafflande god middag somnar vi ovaggade. Och dag två ska bli minst lika bra!

Frukosten är det viktigaste på hela dagen, och är man hungrig orkar man äta ännu mer. Därför går vi ut och springer en runda. Att bli mätt för tidigt är ödesdigert när man bor på hotell. Oklart om jag hinner bli jättehungrig på mina numera ytterst måttliga morgonrundor men ändå. Försöka duger. Och omgivningarna kring hotellet är underbara. Vi springer längs vattnet österut och vänder tillbaka alldeles för tidigt. Hade höften varit hel hade jag förmodligen nått hela vägen till finska gränsen innan jag ens funderat på att vända….

Anyway. Frukosten. Det viktigaste viktiga. I Coronatid, utan buffé. Hur ska det gå`? Jag är skeptisk…

Vi har fått veta att vi bör undvika att äta frukost klockan 9 eftersom det tydligen är prime time. Därför väljer vi bort morgonyogan för att få äta i lugn och ro. Det är en liten kö fram till personalen som visar oss till bords. Vi sitter på behörigt avstånd från närmaste sällskap och blir serverade en färdigbredd smörgås, yoghurt, granola och frukt vid bordet. Juice och kaffe finns att hämta vid en bardisk och ”varmrätt” kommer på beställning. Och där och då avnjuter jag min livs godaste äggröra.  Så nygjord och så krämig att jag typ dör…

Att äta bordsserverad frukost är värsta grejen och jag har varit orolig helt i onödan. Jag trodde att jag skulle få en fralla med marmelad, en sötad förpackad fruktyoghurt och en apelsinjuice. Jag blev motbevisad med besked. Frukosten är ljuvlig och vi äter den i lugn och ro. Utan det där vanliga springet där det alltid är någon av oss som ska gå nästa runda på buffébordet. Det är nästan så jag önskar att det skulle bli en ny grej, även efter Corona! Det enda som faktiskt kom i påse var två pain chocolate. Och det var bra, för just där hade vi ändå inte orkat äta upp dem. Och sofforna alltså, sa jag att de var blommiga?

Mätta och belåtna slänger vi oss raklånga någon timme till i ett av de fantastiskt mysiga rummen. Vi laddar för våra respektive behandlingar som ska bli avslutningen på hela kalaset. Hot stone massage för Fredrik och ansiktsbehandling för mig. För tredje gången i livet…

Medan Fredrik njuter av en skön stund vrider jag mig i smärta. Alltså portömning, inget för mesar! Tre minuters plåga följt av 42 minuters ompyssling kan ändå ses som helt klart värt det och jag njuter hela vägen in i mål. Om det inte vore för den där oljan hon masserar in i min hårbotten.

När jag timmen innan tvättade håret tänkte jag liksom inte på att skalpmassage var en del av grejen, och nu plötsligt inser jag att jag ska behöva gå på finrestaurang med flottigaste håret i stan.

Efter avslutad behandling möter vi upp med dottern som tagit tåget till Ystad. Nu väntar ytterligare en dags firande på Österlen, helt i matens tecken! Tur att det finns torrschampoo på ICA i Simrishamn!