Aktuellt

Skotest gone bad

Jag fick ett par trailskor för test. Sprillans nya Icebugs Capra, framtagna i samarbete med självaste Tove Alexandersson. Idag skulle testet ske…

Icebugs capra

Fredrik har valt en bana med utmaningar som ska sätta skon på prov. Stenar, lera, rötter och spänger. För jämförelsens skull ska jag ta ett varv i mina vanliga skor och ett varv med de nya. Men det ska visa sig att det är löparen och inte skorna som failar…

Traillöpning

Första varvet avklaras i den mest magiska grönska. Jag skuttar som en gasell över stenarna, parerar rötter så smidigt att myggen häpnar, och känner mig som Tove. Och då har jag fortfarande inte bytt till Tove-skorna.

Fredrik som filmat min framfart är nog beredd att intyga att min beskrivning ovan är mer fantasi än verklighet, men låt mig för en sekund tro att jag inte är en elefant i skogen… Det är ett minne jag vill behålla nu när det ändå gick som det gick sen.

Jag byter skor och sätter av på varv två. Det känns ovant men inte oskönt i nya skorna. Mer än så hinner jag inte utvärdera saken. Plötsligt har någon lagt en osynlig sten på stigen. Även efter det fall som väntar kan jag inte hitta den!

Men den fäller mig alltså. Plötsligt ligger jag där. I en hög på marken. Efter ett fall som i höjden av förnedring dessutom filmats av en GoPro…

Jag ligger kvar. Skriker ut min smärta. Hyperventilerar.

Fredrik stänger kameran.

Sen slår det slint. Jag tänker att jag måste springa klart varvet. Hur ska jag annars kunna utvärdera?

Jag haltar fram en kilometer, mår illa av smärtan men drivs av någon sjuk envishet som så här i efterhand känns rätt korkad. Dessutom ger det knappast en rättvis bild av skorna…

Tillslut sätter Fredrik ner foten och säger att jag inte får springa mer.

För den vars plan var att skriva att jag ”sprungit 9 km smärtfritt och tutar nu vidare mot milen” uppstår ett antiklimax av rang.

Det blir i stället ”jag sprang 5 km och nu springer jag inte mer på ett tag… ”

Inte hälften så fancy!

Och för er som väntar på recensionen- den kommer sen….

12 Kommentarer

  • Svara
    ingmarie Nilsson
    19 juli, 2020 kl 23:03

    Fy bubblan vad trist. Lider med dig. Men kanske det är en lindrig stukning som läker snabbt som attan! Krya på dig!

    • Svara
      Anna
      20 juli, 2020 kl 15:19

      Den är den fetaste stukning jag haft. Foten är som en basketboll…. Men jag kan halta mig fram på den. Senast det begav sig kunde jag springa 21 km efter 5 dagar. Osäker om jag har lika tur denna gång :O

      • Svara
        ingmarie Nilsson
        20 juli, 2020 kl 20:22

        Inom en vecka!!!
        Jag kunde inte ens stödja på min fot när jag stukade den för 2 år sen så din kommer bli frisk på rekordtid!

        • Svara
          Anna
          23 juli, 2020 kl 07:54

          Fortfarande tjock…. så någon halvmara är den nog inte redo för i morgon. Fast det är ju ingen annan kroppsdel heller så det gör kanske inget. Men en pytterunda hade varit kul. Fast det får nog vänta….

  • Svara
    Johanna
    20 juli, 2020 kl 00:40

    Näää fy tusan så jobbigt! Stackare! God läkning!!! Förhoppningsvis går det fort tillbaka 🙌🏼

    • Svara
      Maria Sköldborn
      20 juli, 2020 kl 07:13

      Åh, nej! Hoppas foten läker snabbt!

      • Svara
        Anna
        20 juli, 2020 kl 15:21

        Jepp. Jag är liksom trött på löpvila….

    • Svara
      Anna
      20 juli, 2020 kl 15:20

      Jag hoppas på en favorit i repris från förra gången. Då sprang jag 21 km efter fem dagar…
      Och nu behöver jag ju bara springa 8 km för att det ska kännas som värsta långpasset :D

  • Svara
    Gert
    20 juli, 2020 kl 11:16

    Så trist.Är det en stukning?Hoppas det går över snabbt.

    • Svara
      Anna
      20 juli, 2020 kl 15:22

      Jepp. En mastodont-stukning…. Hoppas på läkkött som en 23-åring :D

  • Svara
    Cecilia
    20 juli, 2020 kl 21:41

    Naj…bara litelite förlängd löpvila och längre kaffepaus! Du är på gång, krya!!

    • Svara
      Anna
      23 juli, 2020 kl 07:55

      När man ser det som en lång kaffepaus känns det ju mycket roligare än att se det som löpvila. Så fr om nu har jag inte löpvila. jag har kaffepaus. Tack för hjälp till mitt nya positiva tänkande!

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.