Till Kullaberg med en hemlig väska…

Vi åker till Kullaberg för att vandra och äta utelunch. Utelunch för att det är gott, vandra för att jag ska vila hälsenan. Innan vi sätter oss i bilen behövar Fredrik göra ett ärende och jag passar på att gå in och hämta mina solglasögon. Ut kommer jag med en väska. Med hemligt innehåll. In case of…

Vi vandrar, pratar med får, blir rädda för kor. Får maxpuls i gå-backarna. Svettas i ullunderstället. Älskar solen, krispet, hösten och bristen på vind. Värmer en soppa och grillar mackor med lyckobringande mängder ost. Skär tomater med Fredriks nya Leatherman och imponeras över den sylvassa eggen. Att ge sin man en Leatherman i födelsedagspresent är som att ge en femåring Lego, man ligger på pluspoäng. Och det kan vara bra när man ska ta fram väskan sen…

Fredrik säger att han vet vad jag har stoppat i. Han tror det är människokläder. För att jag ska övertala honom att gå på Bruket och dricka kaffe på vägen hem. Han har rätt i själva Bruket-grejen, med det hade jag inte behövt människokläder till. Bruket ska vi gå på.  Med väskan är inte packad pga det.

I väskan finns löparkläder. Både till mig och till Fredrik. Jag har bland hans miljoner skor tagit med några som verkade fina, plockat med både långa tights och shorts, underställ och löparjacka. Lite vad jag hittade. Skorna var visst inte rätt val, men det är inte därför han bangar mitt erbjudande. Trots vift på ögonfransar får jag inte med honom på min tänkta kortrunda längs havet. Han vill hem till familjebestyren. Förnuftig som få. Men väskan får inte ha följt med förgäves. Jag suger ut det sista av den helt fantastiska oktoberdagen med att springa de sju sista kilometerna hem. Med ett leende från öra till öra.

Vandring, utelunch, innekaffe och löpning. Blir liksom inte bättre. Vad har du gjort idag?