Aktuellt

Långpasslängtan

Jag harvar runt på mina standardrundor. Alltid mellan 11,5 och 13 kilometer. Utom när jag är riktigt wild and crazy, får vinterfeeling och råkar springa 14. Som idag.

Jag har nu sprungit smärtfritt hela fyra gånger, och börjar känna förhoppning om att snart få lägga på några kilometer. Att börja trappa upp mot det långa, och det härliga som väntar när man håller på länge. Runners’ high. Den sköna tröttheten och den bottenlösa hungern. Känslan av att vara en traktor, en maskin utan stopp. Löparlyckan och endorfinerna.

I mitt inre planerar jag mitt första långpass. Nästan som ett barnkalas när man var barn. Allt ska vara perfekt. Vädret, vinden, benen, underlaget, naturen, humöret och tidpunkten. Och fikat såklart. Belöningen och målet. Jag vet inte när denna stora händelse ska äga rum, men förhoppningsvis inom en snar framtid.

I fantasin det perfekta långpasset alltså. Fast sannolikheten är nog större att jag inte prickar långpassfeelingen på första försöket. Att det hela mynnar ut i en 18 kilometer lång uppvisning i andfåddhet och stumma ben.

Längtar ändå…

0

2 Kommentarer

  • Svara
    Johanna
    29 oktober, 2019 kl 23:25

    Vilken magiskt vacker bild! Och jag förstår precis långpasslängtan. Just nu lite föööör mycket jobb (😱) för att hinna men oj så jag längtar ut på landet och på kyrkbingo och till gott afterrun-fika!

    0
    • Svara
      Anna
      30 oktober, 2019 kl 17:54

      Hörde jag kyrkbingo med fika? I’m in 😊

      0

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.