Egentligen har jag inte alls bloggtorka idag. Jag är tvärtom jättepepp på att berätta om mitt misslyckade försök att shoppa en rosa tröja. Men så fick jag ju så många frågor efter gårdagens bloggtorka. Och eftersom många av dem handlar om min uppladdning inför lördag, kan jag ju inte gärna vänta med dem. Så jag svarar på marathonfrågorna istället. Så får vi spara övriga frågor och t-shirten till en annan dag.
Det kommer ändå vara för varmt för t-shirt…
Here goes:
Energiplan på lördag
Det är Malin som är nyfiken på lördagens energiplan, och den är jag faktiskt själv lite nyfiken på… Ett vanligt marathon förbrukar jag 5 st gels och dricker sportdryck och vatten i en högst slumpartad ranson längs vägen. Plättlätt och funkar alltid. Då är jag ute i 3,5 timme. På lördag vet jag inte om det kommer att ta 4,5 timmar eller 6, och någonstans kommer jag liksom bli hungrig. Speciellt om jag måste börja gå. Då kommer jag vilja ha både croissanter och cappuccino längs vägen. Jag har redan förvarnat supporten om att han kan behöva göra nödutryckningar…
Hur ska jag fira målgången?
Om jag kliver över målgången på mitt sjätte marathon kommer jag gråta en skvätt och få snoriga målfoton med rödsprängda ögon. Ungefär som efter ett vanligt marathon alltså. Därefter ska jag skrapa åt mig av den choklad (som med lite tur finns kvar), äta tills jag skäms och sedan hoppa rakt ner i havet med kläderna på. Det är möjligt att jag inte lyckas komma upp härifrån förrän benen har återhämtat sig, kanske framåt oktober. Annars har Fredrik lovat ta med kryckor för att säkerställa att jag kan ta mig till kaffebaren efteråt. Det är kärlek och omtanke. Minst två cappuccino ska jag ha. Minst.
Upplägg inför lördag, delmål etc?
Vanligtvis ser mitt upplägg på Helsingborg marathon ut så här: jag hänger med 3:30-gruppen i 30+ kilometer. När jag får feeling, säger jag tack och hej och ökar farten sista biten. Kommer i mål någonstans mellan 3:26.50 och 3:27.10.
I år har jag inget upplägg alls. Men såklart funderar jag. Jag vill hänga med fartgrupp men frågan är vilken. Min första idé är att starta med fyratimmarsgruppen, och hoppa bak efterhand som jag behöver börja gå. På så vis kan jag utvärdera vilka ballonger som är roligast, var bästa festen är, och utse BÄSTA BALLONG-GÄNG 2019…
En annan strategi är att redan från start bestämma ett upplägg, typ springa 5 kilometer, gå 1, och upprepa hela vägen. Men om jag känner mig själv klarar jag inte av att börja gå om allt känns superbäst vid fem kilometer. Även om det kanske hade lönat sig i längden.
Sista ordet inte sagt i frågan.
Delmål har jag egentligen inte, jag har bara ett stort mål och det är att ta mig runt. För att få fortsätta vara med i det exklusiva gäng som sprungit alla gånger. Såklart vill jag göra det med minsta möjliga påverkan på mitt skadeläge så att jag inte tvingas till längre uppehåll än jag redan haft. Inser att det kommer att bli ett bakslag, men hoppas på så litet som möjligt.
Hur jag tacklar denna förödande tropikhetta på lördag?
I vanliga fall klarar jag hetta bra. Det brukar vara tufft i början av säsongen men får jag springa i grisvärme ett par gånger så anpassar sig systemet. Jag är förmodligen en av dem som lider minst vid varma långlopp. Men det kräver sin anpassning och just i år har jag inte sprungit särskilt mycket, och knappt alls i värme. Jag är därför helt oacklimatiserad och rädd att värmen kommer påverka mer än jag vill. Men varför nöja sig med en osäkerhetsfaktor när man kan ha fler? Höft och värme kanske är en oslagbar kombo förresten…
Det var marathonstrategin 2019. Eller kanske bristen på den. Nästa år hoppas jag kunna svara mer strukturerat och genomtänkt på frågorna!
Inga kommentarer