Storyn om den rosa tröjan

Ni vet den rosa tishan. Den som ger tur men som drabbats av fettfläckar…

Jag skulle ju skaffa en ny. Googlar rosa tröjor och beställer hem. I brevlådan landar en mild rosaröd skapelse i ett material som inte andas löpartröja. Rosaröd duger inte för tur. Det ska vara skrikrosa. Jag packar ihop och returnerar enligt konstens alla regler.

Jag tar en turné till Malmös löparaffärer men inser att t-shirtkollektionen är på utrensning. Nu är det höstjackorna som flashas. Och allt i t-shirtväg är orange eller milda sköna naturliga färger. Hur snyggt som helst om det inte vore för det där med turen…

Så bestämmer jag mig. Jag ska springa i LINNE. Ett orange linne som jag har där hemma. Då sparar jag 300 kronor OCH har något bra att skylla på om jag behöver bryta. Fredrik tycker att en förmodad stressfraktur är en bättre ursäkt om man nu måste ursäkta sig. Han ska alltid vara så där förnuftig men jag tycker min plan är bra. Behöver jag bryta är det linnets fel och då ska jag aldrig springa i det igen. Dessutom är linnet svalare i värmen. Bara fördelar!

Kommer hem och sneglar på min rosa tröja. På fettfläckarna. Och påminner mig om att en läsare tipsade om YES, ni vet det vanliga hederliga diskmedlet. Flaskan börjar dansa marathondans vid diskbänken och jag tänker att jag kanske kunde prova. Även om fläckarna är minst ett år gamla och har  åkt tvättmaskin många gånger utan att försvinna.

Kladdar in tröjan, skrubbar med skurborste och kör in i tvättmaskinen. En timme senare kommer tröjan ut. Utan en enda fettfläck.

Fredrik den förnuftige tolkar det som ett SIGN. Det är tröjan som talar med mig. Om jag har den på mig kommer jag att komma i mål. Säger han.

Men det är ju svalare med linne. Och så har jag något att skylla på…

Alltså vänner därute: VAD SKA JAG GÖRA?