Aktuellt

Jag är inte bitter. Eller?

Jag har löpvilat i två månader utan att känna mig bitter. Jag har transformerat mig till cyklist och lärt mig känna lycka på hjul. Dottern kommenterade för någon vecka sedan:

– Du verkar inte ens ledsen mamma…

 

Jag är så in i bängen nöjd hur jag har genomlevt det här. Utan att bryta ihop, eller ens blänga snett på alla lyckliga löpare. Utan att klättra på väggar och bli otrevlig mot familj och arbetskamrater…

Så blir jag förkyld. Och när jag inte ens kan cykla blir det liksom inte kul mer. Stillsamma promenader i all ära men det är inte samma sak som att svettas. Tror tamejtusan jag blivit bitter.

Schack någon?

6 Kommentarer

  • Svara
    Emma
    3 juli, 2019 kl 20:26

    Nu finns tiden till alla böcker som vill bli lästa, bloggar som behöver kollas, flura på tävlingar nästa år (kanske cykel…) och ev lite vin på det!
    Krya på dig!

    • Svara
      Anna
      5 juli, 2019 kl 11:15

      Mmm det förståss! Min bok som jag tog med mig är fortfarande oöppnad, kanske ska ändra på det 😀

  • Svara
    Anna
    4 juli, 2019 kl 10:34

    Tycker vi borde ta en PW på St.Hans backar igen. Med fika! Gärna varmt och soligt!

    • Svara
      Anna
      5 juli, 2019 kl 11:14

      Jamenjaaaa! Ska bara bli av med min sk*tförkylning sen är jag redo!

  • Svara
    Ingmarie
    4 juli, 2019 kl 23:34

    vara halvsjuk måste vara det värsta. När man liksom inte är så sjuk att man kan sova bort tiden men inte så frisk att man orkar något vettigt… Tack o lov väääääldigt längesedan jag var så men jag minns det ändå.Och därför jag undviker det. ;-) Krya på dig! kanske det hände för att du inte ska vara för ivrig med löpskorna!

    • Svara
      Anna
      5 juli, 2019 kl 11:12

      Jag tänker precis så… det finns säkert en mening. Även om det hade varit roligare att semestra om man hade röst att prata med sitt sällskap 😀

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.