Ni som följer mig på insta vet att jag tog mina första stapplande löpsteg i går. Att jag blev så lycklig av utfallet att jag skuttade runt som en galen känguru på grusvägen efteråt.
Ni andra får rapporten nu: det kändes inget. 500 meter lycka. Det kändes som vanligt fast ändå inte. Det var liksom lite jobbigt….
På insta hörde ni av er. Grattade men bad mig ta det försiktigt. Och det ska jag såklart!
Planen var att ta mig runt en nyupptäckt 2 km-slinga på torsdag. Springa. Pausa. Repeat.
Fast ödet la i handbromsen och förkylningen är ett faktum. Jag får löpvila lite till…
Men känn ingen stress, det är ju 60 dagar till Helsingborg marathon. Och det är ju bara 84 gånger distansen att avverka…
Inga kommentarer