Vi drog till Söderåsen. För att se om vi fortfarande fick plats i tältet, och om grillade mackor fortfarande smakar magiskt i solnedgång. Med i packningen: en mjölkskumningsmackapär och en kaffekvarn…
Och ja, tältlivet är precis lika najs som jag kommer ihåg det. Vyerna, tystnaden, solnedgången och de grillade mackorna. Magiskt.
Fast tystnad varar inte för evigt ens i ett naturreservat. I ett hus på andra sidan ravinen hålls påskparty och klockan 20:30 drar musiken igång.
Av musikvalet att döma är åldersgränsen på festen typ 45, och jag diggar mig till sömns till tonerna av Bonnie Tyler och Flashdance…
Jag fryser om näsan. Utomhustemperaturen är 2 grader och jag har hela garderoben på mig. Utom just på näsan! En långt nerdragen buff löser biffen. Vill inte veta hur jag ser ut…
Vid fyrasnåret känns det som att fågelkvitter hade varit roligare än dunkadunka. Och precis då pausar musiken! För att att dra igång igen en timme senare. Uthålligt folk de där medelåldringarna.
Efter morgongröt i fantastiskt ljus och en kort löprunda avslutar vi utflykten med en utomhusgjord cappuccino. Med barr i…
6 Kommentarer
Sandra
21 april, 2019 kl 20:32Låter underbart med tältning i naturen. Inte lika härligt med dunka dunka dock.
Anna
22 april, 2019 kl 20:23Tur i oturen att det i alla fall var bra dunkadunka :)
Johanna
21 april, 2019 kl 23:59Haha, imponerande hålligång ändå! Typiskt att ni hamnade mitt i det på tältpremiären, men det låter ändå fantastiskt! Cappuccino med barr i har jag ännu inte smakat, det måste jag prova nån gång :-)
Anna
22 april, 2019 kl 20:29Har du vägarna förbi kävlinge lovar jag att bjuda på en :)
Hannas krypin
22 april, 2019 kl 09:40Bortsett från party och frusen nos så låter det riktigt härligt.
Anna
22 april, 2019 kl 20:29Det var det! Värt lite nosfrost!