En eftermiddag på Löplabbet

Dottern behöver nya springskor och vi går till Löplabbet för att prova ut ett par. Själv ska jag bara köpa efterföljaren till mina utslitna favoriter, och behöver ingen provning. Hon är spänd på vad hon ska få för godbitar och jag är nyfiken på vilken färg som är årets modell…

Medan dottern får sina inte helt ludd-fria fotsulor granskade i detalj, botaniserar jag i skohyllan och konstaterar att vårens färg är…. vit med grönt. Alltså brunt med gröt om två löprundor. Kan inte bestämma mig om de är coola, fulsnygga eller bara fula. Designen gör i alla fall att de ser JÄTTELÅNGA ut. Typ storlek 47. Men löparskor köps ju helst inte på utseende. (Även om de turkosa Adidas Adiosen var grymt snygga…)

Anyway. Har bestämt mig för att köra grönvitt i Portugal när jag går bort till dottern. Hon har fått tre skor att prova: ett par snygga men klumpiga Saucony, ett par snygga och hyfsat sköna Nike, och de skönaste skor hon någonsin haft på sina fötter – MINA grönvita!

Samma gener, samma fötter, samma känsla för skönt. Men vi kan ju inte ha två exakt likadana skor i hallen. Det kommer ju att bli vilda västern. Hon kommer att smutsa ner mina och inte knyta upp skosnörena. Jag kommer att slita ut hennes. Som upplagt för trubbel.

Surfar runt hela internet och hittar förra årets modell till en billig peng någonstans i England. Klickar hem ett par orangea, likadana som jag redan har fast med hel sula.

Det är i detta nu ännu inte bestämt vem som ska få vilka. Hinner inte England leverera innan fredag åker de gröna med till Portugal, annars blir det lottdragning.

Tur att den andra dottern har större fötter och inte gillar att springa…

 

Inga kommentarer

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.