Ett hemligt brev till Ida…

Träningsblogga-Ida är skadad och missar både Göteborgsvarvet och Stockholm marathon i år. Därför har hon tillfälligt sadlat om till hejarklack och gjorde det med snyggaste skylten i Göteborg.

På Stockholm marathon kommer hon hänga i Asics Frontrunners cheering zone och rodda musiken. I ett instagraminlägg tidigare i veckan frågar hon vilken musik vi önskar och förslagen haglar. Själv har jag inte svarat, även fast jag vill.  För jag skäms lite…

Mitt starkaste musikminne från marathon kommer inte från Avicii även om jag spinnar fruktansvärt hårt till hans musik. Det som fått mina armhår att resa sig är av mindre socialt accepterat slag. Vi snackar dansband. Därför vågar jag inte skriva något på insta utan skriver i stället ett hemligt brev till Ida. Here goes:

Hej Ida!

Din skylt var grym i lördags och jag hoppas på en minst lika fin nästa helg. Du är verkligen precis lika bra på att designa skyltar som på att springa. Ja nu fjäskar jag igen…. För att få med en låt på din spellista till Stockholm.  Jag vågar inte skriva det på Instagram. Tänker att jag ska bli mobbad och utfryst. Att folk ska tycka jag är konstig. Därför skriver jag ett litet brev i hemlighet. Oss emellan liksom. Så ingen behöver veta vem som är orsaken till låtvalet. 

Jag går igång på dansband. Får ståpäls och springer fort. Men inte vilket dansband som helst. Det är BLACK JACK vi snackar. Inget stoppar oss nu (inatt inatt). Får jag den vid 35 kilometer vet jag att jag överlever de sista 7. Det hade varit guld. Jag är väl där kring tresnåret…. 

Med vänliga hälsningar

Anna the dansbandsnörd