Stuglivet dag 2

Alltså vi sprang inte vilse! Vad ska jag nu blogga om? 

Att springa vilse kan vara mer eller mindre traumatiskt. Ibland svälter man nästan ihjäl och ibland träffar man italienska vildsvin och måste stanna och gråta en skvätt av rädsla. Oavsett vilket blir det alltid ett bra blogginlägg.

Idag har Fredrik sejfat vad gäller min och Malins karta. Rundan är dragen mestadels på Östgötaled och tydliga grusvägar. Vi har inte en chans att komma fel, träffar inga björnar och behöver inte ringa mamma. Skönt såklart, fast inget gratis scoop till  bloggen.

Men det blir en fin runda. Malin dopad med chokladbollar från Jula och jag med näsan full av snor. De lärde tvistar om jag är allergisk eller förkyld och jag vet faktiskt inte vilket som är bäst. Båda är förmodligen bättre än chokladbollar från Jula…

Lite cappuccino och lunch på det, sen är vår blixtvisit till ända. Det behövs verkligen inte mer än en stuga, trevliga vänner, en  kaffemaskin och ett par bättre begagnade löparskor för att ro ihop värsta bästa helgen.

Jag hoppas värdparet är lika nöjda. De har ju ändå fått obegränsat med kaffe och lite nya livsnödvändiga orienteringskunskaper. Som att en kam på kartan inte nödvändigtvis betyder att det finns en frisör i skogen…