Glutenintolerant!

Jag offrade allt för en instabild. Och fick lida i resterande 9 km. Och kanske bli ett spännande inslag i nästa upplaga av google maps…

Vete mot en klarblå himmel. Och ett par sprillans nya snyggeskor.  Motivet gjutet så jag lägger mig ner. Mitt i fältet. Benen i luften, och liksom hoppandes omkring med rumpan för att få den perfekta vinkeln och det bästa ljuset.

Så hör jag ett ljud. En bit upp i luften cirkulerar en drönare. Tänk om det är google maps på uppdrag att rita om världsbilden. Tänk vad snyggt med en främmande prick mitt i vetefältet. En rumpa och ett par viftande rosa skor.

Fast mer troligt är det kanske bonden som ska filma mig och därefter efterlysa mig för obehörig närvaro i vetefält. Vet inte vilket som är värst.

Anyway. Jag tar mig upp och fortsätter springa. Hela kroppen kliar. Brinner så jag blir galen.

Note to self och alla andra: lägg dig aldrig ner i ett vetefält!

Springer och kliar mig om vartannat. En nästan outhärdlig känsla i skinnet. Jag tror jag är glutenintolerant…

Men nya skorna satt som en smäck!