Let’s do this!

Den här veckan handlar så mycket om löpning, utan att jag för den skull kan springa så mycket själv. Det här är Stävie Trail-veckan. Veckan då jag jobbar på mer-än-heltid med löpning samtidigt som jag försöker sköta mitt vanliga jobb. Samtidigt som jag äter, sover och borstar tänderna. Jag svarar på mail med vänsterhanden medan jag räknar medaljer med högran. Försöker parera leveranser som ska komma i det väl avgränsade intervallet ”kl 8-16”  samtidigt som jag fysiskt måste vara på annat jobb. Mentalt är jag i skogen hela tiden…

Det här är årets roligaste, stressigaste och mest utmanande vecka. Vi jobbar omlott Sarah och jag. I ett vinnande team. Vi kompletterar varandra grymt, och det jag får ångest över löser hon. Och tvärtom. Lika synkade som i löpskorna. Men jag inser att utrymmet för egen löpning är minimal. Därför måste jag ta de luckor som ges. Och just nu verkar det bli 06.00-tiderna som är lediga…

En vecka med morgonlöpning alltså. Korta pass, sånna där som jag vanligen inte tycker är lönt att byta om för men som nu känns livsnödvändiga för att rensa hjärnan.

Så får planen bli. Kort och tidigt. Ett par pass. Och som plåster på såren för uteblivna långpass får jag ju se 700 löpare njuta lera på söndag. Det är NÄSTAN lika gottigt som att gyttjebada själv.  Nu kickar vi igång årets galnaste vecka! Bring it hörrni!