För ett tag sedan pratade jag race reports i poden Löparsnack. Om vad som är så himla bra med just race reports. En av grejerna jag tänkte (och till och med kanske kom i håg att säga) är att de är bra som förberedelse inför lopp. För att veta vad som väntar.
Av den anledningen läser jag idag min egen race report från Ekotrailen på Österlen förra året. För att fatta beslut om hur jag ska lägga upp loppet på lördag. Om jag ska starta över huvud taget, om jag ska starta och bryta, eller om jag ska sätta mig på en sten, tjura en smula och äta korv.
Fast precis som jag nämnde i podden innehåller mina race reports sällan några detaljer om loppet. Jag kan inte läsa mig till jobbighetsgraden, när backarna kommer eller om det är lättsprungen terräng. För allt sånt glömmer jag tyvärr i samma ögonblick som jag kliver över mållinjen. Mina race reports är ganska sämst av den anledningen…
Jag kan dock läsa mig till att vi avslutar med trappor och kullersten. En sån avslutning glömmer man inte så lätt. En cool och plågsam final som jag tyvärr inte behöver bry mig om i år, då jag med all sannolikhet brutit långt innan dess.
Problemet är att jag blev så in i bängen sugen på att springa hela. Fast jag inte får. Grymt lockad av mina egna ord.
Jag skulle springa så sakta att jag knappt hade behövt lyfta fötterna. Jag skulle njutspringa. Fotografera. Heja på alla som springer förbi och aldrig tänka tanken ”du skulle bara veta att jag hade sprungit fortare än du om vaden varit hel…”. Inte frestas att öka. Bara lufsa runt.
Jo tjena. Det funkar inte. Tur att det ska regna. Då kanske jag istället frestas att ställa in. Sitta och mysa i en kaffestuga. Det är säkert bättre för vaden.
Beslutsångest? Jag?
16 Kommentarer
Richard Jack
14 april, 2016 kl 15:01Aha, så det är Ekotrail du ska kuta. Trodde det var Heleneholm. Men även om Jag nu ska kuta Heleneholm, så låter faktiskt Ekotrailen mycket najsigare.
Hoppas du får ett gött lopp!
Anna
14 april, 2016 kl 15:11Jepp så är det! En platt Malmörunda hade förmodligen varit snällare mot en stackars vad. Fast ja, Ekotrailen är nog en najsigare upplevelse. Oavsett om det blir start, eller parkerad på en stubbe!
Anna
14 april, 2016 kl 15:11Och Lycka till själv förresten :)
Rund är också en form!
14 april, 2016 kl 20:07Förståååår din beslutsångest!
Shit, vad svårt, när allt man vill är att springa…!
Anna
15 april, 2016 kl 10:46Ja det hade liksom varit skönare att ligga ner däckad med feber. Då hade man inte haft något val. Val är jobbiga ting. Jag är sämst på sånt. Och måste man bryta efter 12 kilometer är det en grymt lång väg att halta tillbaka. Det är inte som på ett sthlm marathon där man kan hoppa av var som helst och ta en taxi eller tunnelbanan…
Rund är också en form!
15 april, 2016 kl 10:52Men det måste väl finnas funktionärer längs banan som man kan åka tillbaka med? (Har det varit på de flesta lopp jag sprungit. Har t.o.m. utnyttjat det en gång…)
Ingmarie
14 april, 2016 kl 22:46Innerst inne brukar man veta vad som är bäst men ibland pratar viljan högre än allt annat. Det värsta som kan hända är ju att allt pajjar. Det bästa är att inget händer. men man vet ju aldrig före.. Knepigt som attan!
Anna
15 april, 2016 kl 10:48Varför kan man inte veta före? Hade ont i foten inför helsingborg marathon och var inställd på att få bryta. Så kändes foten INGENTING. Det blev liksom läkt av ett marathon. Sen kan det ju lika bra smälla till så man får ägna sig åt virkning resten av sommaren…
Ingmarie
15 april, 2016 kl 20:18Smäller det så smäller det troligtvis tidigt…
Mia
15 april, 2016 kl 08:42Känns skönt att inte ha några val just nu :) Men ska nog sätta mig och läsa lite racereports (egna och andras) för att få lite inspo inför nästa säsong. Bra att du påminde mig om Löparsnack! Vill så gärna lyssna på dig, men har kommit av mig med poddarna…igen! Hur du än gör – så blir det bra!
Anna
15 april, 2016 kl 10:49Nästan så det hade varit skönt att vara i din sits. För att slippa valen. Fast nej. Det kommer inte att hända :) Lycka till med poddandet, jag är själv världssämst på sånt….
Pernilla
15 april, 2016 kl 10:27Vilket är ditt nästa inplanerade lopp? Är det Köpenhamn maraton? Hoppas att du kan springa imorgon! Det svåra är väl att behöva ta det lugnt ;) Men du vet ju ändå att du egentligen är megasnabb så……men vi ses kanske imorgon :)
Anna
15 april, 2016 kl 10:54Jag har sydkustloppet 30/4 och Oslo ecotrail (45 km!!!) 21/5. Lugnt kommer jag att tvinga mig att ta det. Frågan är vilken längd jag vågar, om jag ska bestämma en punkt att bryta på eller att springa så länge det håller…. Time will tell….
Anna Jansson
15 april, 2016 kl 16:24Ja visst kan race rapporter vara bra för att veta vad som komma skall. Och jag hoppas nu du verkligen tar det lugnt imorgon så att inte vaden blir värre! Dumt att riskera något sånt kanske… hur långt orkar vaden springa nu? Kanske kan bestämma en punkt att springa till istället för att köra tills det att det gör ont?
Jessica Werne
15 april, 2016 kl 16:56När allt man vill är bara att springa.. Från 47 k till 10 k till 0 k imorgon. En trasig baksida lår, en överansträngning i foten och en jätteförkylning sätter definitivt stopp för löpning imorgon. Med sorg i hjärtat, står jag över till nästa år, men då jäklar! Vad du än gör, var rädd om vaden!
Anna
18 april, 2016 kl 07:13Tråkigt att du inte kunde vara med, det är ett helt fantastiskt lopp. Jag chansade och det höll. Glad ända in i märgen! VI ses på startlinjen nästa år. Börjar redan nu vela om sträckan….