Vet inte om det är för att jag är norrlänning i själen, men snön väcker ett galet löpbegär hos mig. Jag måste ut. Igår kväll snöade det lapphandskar och jag fick nästan kedja fast mig för att inte hoppa i löparskorna vid 22-tiden. Plums-snö och nystukad fot kändes nämligen som en dålig combo.
Idag fanns det inga kedjor i världen som kunde hålla mig inne…
Ja, ni fattar. Snöar det en gång om året måste man passa på.
10 Kommentarer
Träningsblogga-Ida
22 november, 2015 kl 18:31Ser helt ljuvligt ut. Och så sol på det! Madre mía!
Emmi - explorista.se
22 november, 2015 kl 19:02Åhh, underbara snö! Hoppas du fick ett skönt pass!
Anna
23 november, 2015 kl 11:00Ja det kan liksom inte bli annat. Fast första kilometern var lite slaskig och blöt. Fast det glömde jag fort när jag kom ut på det vita….
pernillabredolt
22 november, 2015 kl 19:31Alltså det ser väldigt härligt ut men hade det funnits snö i värme hade ingen varit gladare än jag.
http://nouw.com/runwayp
Anna
23 november, 2015 kl 11:00Låter som en bra kombo. Den hade jag också gillat!
Ida
23 november, 2015 kl 04:38Åhh vinterlöpning i solsken är fantastiskt!!!
Mia
23 november, 2015 kl 09:33ÄÄÄÄÄÄÄÄÄLSKAR snölöpning. Och skidåkning. Och att rulla snögubbar. Hoppas på den varan i jul uppe i Hälsingland. I Gbg är det bara olidligt kallt just nu.
Anna
23 november, 2015 kl 11:00Jag med. Fast bara platt skidåkning. Inte nerför. Det är jag för feg för….
Rund är också en form!
23 november, 2015 kl 19:35Det måste vara första gången ever, som Skåne fick snö före Värmland?! Haha! :-D
Lotta
26 november, 2015 kl 19:16Löpning i snö – BÄSTA BÄSTA!