Religiös på en söndag

Idag blev jag smått religiös efter att ha haft ett enda långt Hallelujah moment på cykeln. Nästan så jag förstår varför folk blir cyklister…

Ska bara provcykla såret lite.  De ”närmsta dagarna” i mitt träningsförbud borde vara passerade. Fredag är ju närmast torsdag. Sen kommer lördag. Söndag är ju flera mil från torsdag…

Anyway. Det blåser jättemassor men trots all rimlig logik får jag aldrig motvind på min runda. Med undantag av 200 meter där jag får kriga mig fram. I övrigt går det galet lätt och benen känns pigga och starka. Tre dagars ofrivillig vila gör helt uppenbarligen underverk för trötta ben.

Känner mig som ett barn som precis lärt sig cykla. Skrattar när vinden lyfter tag i mig och lyfter mig i sidled.  Börnar förbi en traktor och gör en mental lång-näsa åt den. Glad i hela kroppen att äntligen få röra på mig.