Det är SÅ mycket roligare att springa från punkt A till punkt B, än att springa en runda. Därför tar jag chansen när den ges. Ofta i samband med handbollmatcher på annan ort. Nya marker, nya svängar. Ett visst mått av vilsespring och en hel del hjärnaktivitet för att hitta rätt. Nya underlag och såklart motvind hela vägen. Så som det kan bli när man inte byter riktning.
Idag blev det premiär till Staffanstorp. Fredrik kom i fatt mig med bilen vid 19 km. Lagom tills min motor blivit varm och flytet infunnit sig. Precis då jag inte alls ville bli upplockad utan bara fortsätta mala. Och det hade jag hunnit, för matchen blev en timme sen. Fast det visste jag såklart inte då. Snuvad på fem kilometer alltså men glad ändå.
Transportlöpning är da shit. Undrar var nästa handbollsmatch är
2 Kommentarer
Mia
30 november, 2014 kl 19:05Håller med till viss del då mina transporter numera bara går samma jävla väg varje gång. Till och från jobbet. Inte så jättespännade när det blir onsdag om vi säger så :)
Anna
30 november, 2014 kl 22:45Haha, nej det kan ju förstås bli lite tjatigt. Du får byta jobb på onsdagarna :)