42 kilometer i benen känns även två dagar efteråt. Foto: Ellinor Fermfelt
Jag har spinning ikväll. På post-marathon-ben som hade föredragit högläge, massage och omvårdnad. Det är inte första gången instruktörsjobbet sätter käppar i hjulet för återhämtningen och jag brukar försöka smygköra lite för att inte stressa benen. Dra av motståndet. Fejka. Men jag blir alltid avslöjad. För när jag det inte ligger en hel sjö av svett under min cykel är det ganska uppenbart att något inte är som det ska. Att instruktören har smugit. Fis-kört.
Man kanske skulle tömma vattenflaskan lite diskret på golvet så allt ser ut som vanligt?
6 Comments
anneliten
15 september, 2014 at 19:14Äh, deltagarna förlåter dig säkert för lite fis-körning ett par dagar efter en mara. På med finnisher-tröja och medalj bara :-)
Anna
16 september, 2014 at 10:19Attans missade tröjan och medaljen. Å andra sidan glömde jag att fis-köra också…
anneliten
16 september, 2014 at 22:23Misstänkte nästan det :-)
Mia
15 september, 2014 at 19:33Jag tror också på förlåtande deltagare :) De kan nog klara sig utan din svett, så länge du får dem att svettas. Cykla lugnt!
Anna
16 september, 2014 at 10:21Jag försökte, men det gick sådär…. så lätt att dras med. Och benen kändes förvånansvärt pigga. Men idag vilar jag!
Ingmarie
15 september, 2014 at 19:37De kommer vara impade bara av att du tar dig dit! Fiskör du. Med gott samvete. :-)