Som löpcoach försöker jag får mina klienter att springa på ett visst sätt genom att visa och förklara med ord. Att säga “skjut fram höften”, kan ge miljoner olika resultat beroende på hur personen i fråga tolkar det. Ofta blir det att höften går fram och överkroppen bak. Och så vill vi ju inte ha det. Då är det bättre att försöka visa. Eller förklara känslan med olika liknelser.
Ofta använder jag kommandot “spring lätt”, när jag vill undvika att man landar tungt och sjunker ner i höften. För mig betyder det att man kommer upp i höften och landar snabbt, innan man direkt skjuter ifrån till nästa steg. Och att man inte låter som en elefant…
När jag löpcoachade M i torsdags bad jag henne först springa “på glödande kol”. Resultatet blev ståtlig hållning, snabb fotisättning och frånskjut, och ett alldeles ljudlöst steg.
Lite senare slänger jag ur mig “spring fjäderlätt” och tänker att jag ska få samma resultat. Men tji fick jag. Personen i fråga plockar fram milslånga ballerinakliv, svävar i luften, sträcker ut långa slanka ben både framför och bakom. Ser sjukt graciös ut, men nja, något vidare löpsteg blev det inte.
Till henne kan jag aldrig med ge kommandot att springa fjäderlätt. Hon hade vunnit klassen för graciöst löpande men definitivt inte persat vad gäller tid.
Så går du till en löpcoach för att hitta ditt steg, se till att få med dig “kommandon” som ger dig en förståelse för hur det ska kännas. Klickar inte instruktionen, se till att du får en ny. En bra löpcoach bör ha en hel arsenal av ord, liknelser och förklaringar för att kunna få dig att hitta rätt.
Själv springer jag omkring med en fiktiv flyttlåda framför mig för att hitta rätt i lutningen. Alla sätt är bra utom de dåliga…
Ser du flyttkartongen?
8 Kommentarer
Rebecka
21 juni, 2014 kl 21:14Jag har en fråga som inte alls handlar om ämnet här… Är du nöjd med din Jade yogamatta? Är det säkert att man inte glider omkring på den om man blir lite svettig om händerna? Sedan har jag läst att den kan vara lite svår att hålla ren för att den lätt drar åt sig damm, stämmer det? Och luktar den så illa som det sägs? Den verkar ju väldigt bra annars, så det är ju inte utan att man blir lite sugen. Är i köpartagen men vet inte om jag ska våga slå till, det är ju ändå lite pengar det handlar om. Tänkte rådslå med dig först, nu när du har haft din ett tag (även om den kanske inte har blivit så flitigt använd på sista tiden med axeln…).
Anna
22 juni, 2014 kl 14:54Jag är jättenöjd med min matta! Jag glider ingenting, och när jag efter att ha använt den ett tag provade min gamla matta kan jag inte förstå hur jag stod ut… rena skridskobanan! Det riskerar du inte på Jade, jag lovar. Om du inte har VÄLDIGT ymnig handsvett då kanske :)
Har inte upplevt något problem med damm på den heller. Och då har jag inte världens mest dammrått-fria hem heller. Men jag rullar ihop den mellan passen, så den ligger liksom inte framme och exponeras.
Lukten är lite gummi, men inget jag stör mig på. Det beror kanske på hur känslig man är. Jag är som sagt väldigt nöjd, men smaken är ju som baken och jag kan inte garantera något.
Sen väger den en del också vilket gör den lite tyngre att frakta samtidigt som jag tycker den får en bra tyngd mot golvet, dvs jag får inte känslan av att den flyttar sig när jag rör mig.
Rebecka
22 juni, 2014 kl 17:45Låter ju prima det där måste jag säga, jag får väl ta och slå till på en Jade helt enkelt! :)
minatraningstajts
22 juni, 2014 kl 09:10Ser snyggt ut! Jag längtar efter nån som klämmer på mig, som handgripligen trycker fram mina höfter så att jag får känna hur det känns. Brukar tänka att någon gör det när jag springer och vips känner jag hur det blir lättare.
Anna
22 juni, 2014 kl 14:55Med tankekraft kommer man långt! Fortsätt så!
anneliten
22 juni, 2014 kl 10:11Jo… Och det är också därför det kan vara bra att ha flera coacher. När jag tränade gymnaster en gång i tiden bytte vi ibland mellan grupperna för att gymnasterna skulle få höra instruktioner på ett nytt sätt. Plus att man som tränare också såg lite olika saker.
Sara
22 juni, 2014 kl 20:26Känner igen det! Det är ju bara att gå till sig själv. Vissa metaforer fattar man direkt andra, som ska ge exakt samma effekt, springer man och vänder hjärnan och kroppen ut och in för att förstå hur de ska utföras.
Anna
23 juni, 2014 kl 15:47Det där med flyttkartongen får du gärna förklara. Jag ser den inte. :-)