Jag låter bilderna tala. Finns det något bättre än sällskapslöpning på en söndag?
(Bilderna lånade av alla möjliga löpare. Hoppas ingen misstycker…)
43 löpare. Säkert nästa lika många olika vägar. För trots orange markering sprang vi fel, nästan allihopa. Riktigt blött ute dessutom. Landade i en djup vattenpöl redan efter någon kilometer och sen fick fötterna simma. I 26 km plaskade de runt i mina skor och resultatet finns på nedersta bilden. Lite äckelvarning på det, men så ska det ju vara när man sprungit runt Häckebergasjön. Det hör ju liksom till…
7 Kommentarer
Nina
9 februari, 2014 kl 18:10Vågar jag påstå att den som inte klarar inte-nyss-pedikerade fötter inte borde bli löpare ;)
Låter som bästa passet och jag avundas frånvaron av snö!
Sarah
9 februari, 2014 kl 18:36Avis! Fast ändå inte. Du hade i alla fall lackade tånaglar.
Anna
9 februari, 2014 kl 22:25Fint ska det va, liksom!
Julia
9 februari, 2014 kl 19:52Ja, en löpares fötter får stå ut med mycket ;)
Ingmarie
9 februari, 2014 kl 21:19Ojojoj. Det ser ut att göra ont i tårna men jag kan slå vad om att resten av kroppen mår strålande! :-) (?)
Anna
9 februari, 2014 kl 22:24Kroppen mår strålande och faktiskt tårna med. De gjorde inte ont alls men såg som du ser rätt äckliga ut….
Saras Träningsblogg
9 februari, 2014 kl 21:19Ser ju kanonhärligt ut!!!