Stack ut till Bokskogen innan dagens TNT-pass. För att riva av tre stycken egna tusingar innan det var dags att piska de andra till stordåd. Just TRE kändes lite mesigt innan jag gav mig iväg, men det var den tid som fanns att tillgå. Programmerade klockan kring 4:30-fart, för det var ju där jag låg när jag körde tiominutrare i förra veckan. Men då tänkte jag inte på att Kävlinge är platt och Bokskogen är det INTE. Inte heller visste jag att någon hade fyllt mina ben med betong…
Fanns inte på kartan att jag kunde hålla tempot. Klockan skrek och skrek. Andades som en blåsbälg men benen förde mig inte framåt. Tre tusingar kändes plötsligt som hundra. Och jag är glad ända in i märgen att det inte fanns tid för fler.
Dålig dag alltså. Och dåliga ben. Tur att jag hade ett helt gäng TNT-are som jag kunde piska att göra det där som jag själv inte lyckades med, att sätta ordentligt fräs på benen!
7 Kommentarer
Peppe
25 februari, 2014 kl 22:19Det var ett toppenpass du bjöd oss på! Inte i närheten av 4.30 tempo för min del, men sista varvet gick på rekordtempo, 5.10-ish!
Anna
26 februari, 2014 kl 07:57Bra jobbat! Blev det någon träningsvärk? :)
Snorkkis
26 februari, 2014 kl 06:51Fast så dåligt var det väl inte? I alla fall verkade det som att du fick fin fin träning, om än det inte gick så snabbt som om det varit utför hela vägen.
Anna
26 februari, 2014 kl 08:13Känslan var dålig! Sen är det klart det går saktare i kuperad skog än på platt asfalt, det borde till och med jag tänkt på :)
Helena
26 februari, 2014 kl 07:23Alltså, jag hakar upp mig lite på inledningen på det här inlägget… ”Stack ut till bokskogen…” VARFÖR finns det inte bokskog i Uppland??? Finns det något härligare än bokskogslöpning?!
Mvh /Avundsjuk granskogslöpare…
Anna
26 februari, 2014 kl 08:15Fast jag kan ju älska granskog också! Som den norrlänning jag är :)
mammaspring
26 februari, 2014 kl 13:19Ja men så är det ju ibland. Ibland fungerar det bara inte. Istället kommer nästa pass att kännas så jäkla mycket bättre! Upp med hakan!