Aktuellt

Too much teknik nu va!?

image
Sömnappen Sleep. Hur mycket förstår du och vad ger infon dig? Och framförallt, vem av dina vänner blir gladare av att du delar med dig på Facebook?

Jag vet inte om det bara är jag, men jag tycker det börjar bli lite väl mycket teknik kring träningen. Och
livet. Visst jag springer med GPS. Jag vill veta hur långt jag springer och min fart. Men sen räcker det liksom. Jag springer inte ens med pulsmätning längre. När jag läser senaste numret av Friskispressen får jag knottror. Där ägnas en sida åt prylar. Prylar du inte vet att du behöver. Men Friskispressen är inte fel ute, i NyTeknik listas “kroppsnära datorer för registrering av sig själv” som nummer 6 av 2014 års tekniktrender! Anyway. Några exempel på saker du inte behöver…

1. JAWBONE. Ett armband som slår larm när du suttit still för länge och väcker dig rätt i din sömncykel…
Hallå. Jag är på bio, men min klocka tycker det är dags att ta en promenad. Sorry folks, förlåt att jag stör, men jag måste resa på mig!  Och det där med sömncykeln… ställer vi inte klockan för att hinna till jobbet? Vad bryr sig min chef om att min sömncykel bad mig vakna en timme senare? Sorry chefen, jag missade frukostmötet men min kropp var helt enkelt inte redo. Eller ännu värre. Behöva vakna en timme för tidigt…

2. BASIS B1 BAND. Visar hjärtrytm, sovrytm, kaloriförbrukning, hudtemperatur och hur mycket du svettas. Hudtemperatur? Hur ofta funderar jag över den egentligen? Jag är väl oftast 37 grader inuti och lite svalare utanpå. Ibland fryser jag men det känner jag utan att klockan behöver berätta det. Svettas jag mycket blir jag törstig. Behöver ingen klocka som visar exakta mängder.

3. FITBIT FLEX. Statistik över hur bra och länge jag sovit. Behöver jag veta det? Kanske har jag legat vaken en stund och då vet jag det. Kanske blir jag extra trött på dagen? Vad ger det mig att veta hur lite/mycket jag egentligen sovit?  Blir jag inte bara stressad av den infon?

Listan kan göras lång. Evighetslång. Här finns grejer för att mäta blodtrycket och kartlägga dina måltider. Läste någonstans att man i framtiden ska kunna följa matens väg från mun till andra sidan…  Jajamensan köttbullen, välkommen till tunntarmen. Nu säger klockan att du är tillräckligt smält för en löptur. Om det inte vore för att min hormonbalans säger att jag borde vila och sitt-detektorn skriker att jag borde ställa mig upp.

Tänk om man skulle sluta krångla till livet och börja leva. Lyssna på kroppens signaler istället för att ägna halva sin vakna tid åt att analysera siffror och grafer. Jag tänker bli en bakåtsträvare i denna fråga. Det finns alldeles för mycket information redan nu!

15 Kommentarer

  • Svara
    Joanna
    16 januari, 2014 kl 12:57

    Håller med till 100%…!! Springer själv för det mesta bara med klocka för tidens skull. Någon enstaka gång med en app för att det kan vara kul att veta sträckan. That’s it!

  • Svara
    Andreas Wederbrand
    16 januari, 2014 kl 13:09

    Jag har en FitBit One. Den räknar steg, antal trappor man gått upp för och hur bra man sover. Dessutom har den ett ljudlöst alarm (den vibrerar).

    Jag tittar aldrig på antal steg eller trappor längre men jag kollar ibland hur jag sovit och framförallt använder jag alarmet.

    Jag går fortfarande ofta in till mina barn på natten om de vaknar. Och så somnar jag om hos dem. Då tycker jag det är kalas att kunna vakna utan att de vaknar (telefonen som annars väcker mig är ju i ett annat rum och låter tillräckligt högt för att väcka alla). Jag skall ju trots allt upp 45 minuter före dem.

    • Svara
      Anna
      16 januari, 2014 kl 14:06

      Just den funktionen kan absolut vara bra, att kunna bli väckt utan att väcka hela huset. Men det var inte de funktionerna jag åsyftade, utan mer all den information som vi ödslar tid med att analysera utan att det faktiskt hjälper oss särskilt mycket…

  • Svara
    Träningsglädje
    16 januari, 2014 kl 13:49

    alltså, whatever works – works. om man mår bättre och rör på sig mer genom motivation från ett visst verktyg så är väl det bra. med det sagt behöver man inte visa sin sömncykel på de virtuella vännerna på facebook. inte nödvändigtvis vinterkräksjuka barn heller.

    jag använder för övrigt puls. dock nästan aldrig verktyg för hastighet eller längd. same, same but different.

    • Svara
      Anna
      16 januari, 2014 kl 14:10

      Visst är det så. Men jag har svårt att förstå vem som motiveras av sin hudtemperatur eller svettmängd? Eller hur långt i matsmältningen lunchen har kommit… Men om någon motiveras så fine. Tänker mest att man hade haft mycket mer tid över till träning (och livet!) om man inte satt och studerade sina sömnkurvor till frukost.

  • Svara
    Anne
    16 januari, 2014 kl 16:19

    Jag har en Fitbit Flex, och en av anledningarna till att jag köpte den var just sömngrejen. Under en ganska lång period hade jag ganska mycket problem med att sova, och jag använde Flexen för att experimentera på mig själv. Typ, sover jag bättre eller sämre om jag dricker kaffe/tränar sent/mediterar osv. Det var bra och rätt lärorikt.

    Nu har det där ordnat sig lite, så nu kollar jag mest på veckosammanställningen och ser när antalet sovtimmar blir för lågt – då behöver jag piska mig själv i säng tidigare!

    Svettmängder och matsmältning och sånt tror jag dock sköter sig bra utan att jag följer upp det… ;-)

  • Svara
    Ingmarie
    16 januari, 2014 kl 16:43

    Det stora ”problemet” blir, som jag ser det, när alla dessa grejer inte funkar. Människor glömmer helt enkelt bort att känna och tänka! Funkar inte puls, gps, musik och allt vad det nu är så kan en del inte träna. (!!!!)
    Jag nöjer mig med att veta hur länge jag kutar. För mig kvittar det vilken fart/distans jag kör för det hjälper ju liksom inte att ”veta”. ;-) Jag kutar så hårt/lätt som jag kan oavsett. :-)

  • Svara
    idaaspens
    16 januari, 2014 kl 18:12

    Haha, tack för ett roligt inlägg :D
    Jag kör med GPS-klocka och musik när jag springer, det är allt jag behöver. Men känner jag mig själv rätt skulle jag säkert kunna köpa alla de där andra grejerna också om jag hade haft för mycket (ehh) pengar över! ;)

  • Svara
    mammaspring
    16 januari, 2014 kl 19:02

    Amen! Känner själv att ju mer jag kollar statistik och följer diagram, desto mindre glädjen i att träna och leva känner jag.
    Med GPS-klockan följer jag mest fart och sträcka. Resten är sekundär info. Samtidigt kan pulsen vara viktig att följa många gånger. Iof känner man ju att pulsen är på tok för hög då man får blodsmak i mun.

  • Svara
    Sara
    16 januari, 2014 kl 20:36

    Instämmer helt och fullt i det du skriver! Jag har en gps-klocka, men det är allt, det medföljande pulsbältet har jag inte ens packat upp… För mig är känslan och förmågan att kunna lite på min kropp viktig! Tack för ett bra inlägg!

  • Svara
    Nina
    16 januari, 2014 kl 21:20

    Teknik till viss gräns, ja. Men har märkt att det stressar mej allt mer. Får flytta ut i dendär kojan snart ;)

  • Svara
    Runner's High - om endorfiner, livet och kärleken till löpning.
    16 januari, 2014 kl 21:35

    Jag håller med, ibland känns det som det är mer fokus på ny teknik och nya prylar än på själva träningen. Själv har jag slutat springa med gps, känner att jag bara blir stressad av det…

  • Svara
    minatraningstajts
    17 januari, 2014 kl 07:49

    Jo då, de finns de som motiveras. Jag visste inte att jag soc så lite som jag gjorde innan jag började kika efter. Jag visste inte heller att jag gick så mycket. Livet bara pågick ju. Två upptäckter som jag har haft nytta av och som har höjt kvaliteten på mitt liv. Och det är ju kul!

  • Svara
    Andreas
    17 januari, 2014 kl 10:07

    Efter att ha vuxit upp med att ny teknik ständigt kommit och varit en del av early adopting i hela mitt liv har jag också börjat gå åt det hållet. De har blivit för mycket för mig. När alla andra skrattar åt gubben i Sverige som blivit världsnyhet för att han vill släcka internet är jag mer på hans sida. Vet inte om det är den analkande 30års dagen som gjort det men jag har börjat skala av ordentligt. Jag tror inte på en svartvit värld, att man antingen går all in och skaffar alla nya prylar å appar så fort de kommer, eller avsäger sig allt. Jag tror många skulle må bättre av att i stället ta sig en funderare över hur man vill leva med tekniken. Jag har tagit bort facebook och en del andra appar i min telefon, för att jag vill inte bli påmind om att det finns hela tiden, jag vill välja själv när jag vill använda det istället för att slentrianmässigt scrolla planlöst bland statusuppdateringar.

    Jag tycker inte det är fel att springa med gps och hrm, om man vet varför man gör det. Jag tycker inte det är fel att mäta sin sömncykel, om man har ifrågasatt sig själv varför man gör det och vad man vill ha ut av det. Själv gör jag det inte utan bättre diciplin på att se till att komma i säng i tid för att få de timmar man behöver har varit nog för mig för att kunna vara piggare.

    Sen tycker jag inte det bara är teknik som är problemet med detta, alla miljardindustrier styr träningstidningarna. Det är som att man inte kan springa på vintern i sverige om man inte har icebugs. Och en del verkar tro att man blir verkligen bättre löpare av ett par 2xu tajts för 1200kr. Och återigen, by all means, köp dessa dyra tajts om man kan förklara för sig själv varför och vad de är bra för. Men människan har sprunigt och tränat i miljoner år, utan allt som står i tidningarna, det tycker jag det skrivs och hilightas om för lite. Enkelheten, att inte göra saker för komplicerat. Sen kan man gärna komplettera med kläder och prylar om det finns en anledning. Nya tidningen PTKvinna skrev nånting i stil med

    ”crossfit….?? det är ju egentligen vad vi förr kallade cirkelträning i gymnastiksal”

  • Svara
    Anna Lindh
    17 januari, 2014 kl 17:04

    Åååå nej herregud på tok för mycket. Sover gör jag gott och den enda följeslagaren jag har på löprundorna är min NIKE klocka. Vill ju hinna leva också. Kram

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.