Eftersom jag inte kan springa på självaste löpningens dag tänkte jag springa av mig lite igår. För att lindra abstinensen och mätta avundsjukan lite…
22 km lät som en fin siffra. Vad jag inte tänkte på var att mina fötter inte är vana att springa 22 km med ICEBUGS. Icebugs som tryckte lite lätt på lilltån redan från start. Ett tryck som ökade efterhand och sen försvann någonstans i takt med att tån domnade bort.
Passet gick ok. Så ok det kan kännas i snömodd, snöplums och isfläckar. Tånageln mår inte lika ok. Den är blå och delad på mitten. Som upplagt för en hel dags shopping med tonårsdotter och två hela dagar med träning.
Någon bloggläsare med oanade kunskaper i amputationsteknik kanske?
9 Kommentarer
Lisa
31 januari, 2014 kl 13:01Händer alltid när jag springer 2 mil, att jag får ont i tårna :-( och tånaglarna ojar sig.. Det är väl bara att vara en viking…
Andreas
2 februari, 2014 kl 16:06Nä det är inte bara att vara viking, varför ska vi acceptera det. Mer tryck på att bredare skor ska tillverkas istället för skor vars bredd är anpassade efter skyltdockor.
Anna
2 februari, 2014 kl 21:07Grejen är att jag har supersmala fötter. Typ skyltdockemodellen… Men det hjälpte inte :)
Johan
31 januari, 2014 kl 13:16Klipp nageln kort och tejpa den när du tränar i helgen. Kommer kännas lite grann men förhoppningsvis stör det inte för mycket!
Uppochoppa
31 januari, 2014 kl 13:55aj, aj, dubbelaj! Har aldrig sprungit i icebugs.Många säger de är små i storlekarna och trycke rlite tokigt. Hm, får se om jag ändå vågar mig på ett par sådana någon gång.
Marie
31 januari, 2014 kl 18:42Om det är en blåsa under nageln så punktera med en ren nål, endera genom nageln eller under nageln och tryck ut vätskan. Ha sedan en liten ”tåtuta” med alsolsprit och lite bandage inplastat eller tejpat när du sover. Lättar på trycket och minskar smärtan för mina ofta trista pektår i alla fall.
Ingmarie
31 januari, 2014 kl 21:57Kom hit så ska jag hjälpa dig! ;-)
Helena Z
1 februari, 2014 kl 09:08Har också icebugs (ser ut att vara samma modell) som visade sig vara rent sadistiska mot lilltån och tån innanför. Smärtan försvinner efter någon dag, men de fortsätter vara illröda i upp till en vecka. Som resultat får skorna naturligtvis stå oanvända…
Anna
2 februari, 2014 kl 21:09Tack för alla tips hörrni! Jag plåstrade om den fint och det funkade kanon. Nu är jag mest nervös över vad som händer när jag drar bort plåstret…. om halva tån följer med!