Vet inte vad jag hade förväntat mig av dagens terränglöpning mellan Skrylle och Genarp, men kanske inte fullt så mycket vatten och fallna träd…
Det blir en hinderbana av rang. Ett fallet träd kan man klättra över eller krypa under. Men när det ligger fyra i bredd blir det genast trixigare. I stället för att svära över eländet lägger jag tungan bakom underläppen och säger för mig själv:
– Vi kan inte gå över det. Vi kan inte gå under det. Vi måste gå runt det…
(“Tigerjakt” för er som inte är födda på stenåldern)
Håller på tappa skorna i geggan ett antal gånger och får stanna och knyta fast dem ordentligt. Riskerar livet på glas-hala spänger, vadar i decimeterdjupa sjöar och river sönder favoritbyxorna på björnbärsris.
Ett ganska roligt pass. Så här i efterhand…
5 Kommentarer
Lina
19 december, 2013 kl 22:39Jösses vilken hinderbana! Trixigt att springa där, grymt jobb för benen!
Ulrika
20 december, 2013 kl 08:07Det ser faktiskt riktigt kul ut, precis en sådan utmaning som jag skulle gilla!
Helena
20 december, 2013 kl 11:42Oj, vilken dramatik! Kul med extra spänning i vardagen! :-)
Nina
20 december, 2013 kl 14:31Ser ut som en inspelningsplats för Sagan om Ringen (efter något big battle) :D
Nipe
20 december, 2013 kl 22:20Haha, det där låter som gårdagskvällens tävling i nattorientering… Tigerjakten ska jag nog använda som peppsång nästa gång :)