Inför dagens backrunda satte jag mig i vägkanten och frågade Fredrik varför vi inte satt på uteservering och åt mjukglass som andra människor. 75 km senare visste jag svaret:
Vackraste Söderåsen har slagit ut i illgröna färger. Ingen glass i världen kan vara lika färgglad!
6 Kommentarer
Rund är också en form!
9 maj, 2013 kl 18:25It´s all worth it! :-D
Linatriathlet
9 maj, 2013 kl 18:41Så vackert!!!
Lina
9 maj, 2013 kl 20:28Underbart!!! :-)
Helena Z
9 maj, 2013 kl 22:24Vårgrönt! På somrarna brukar jag springa från jobbet (vid Nova-rondellen i Lund) till kiosken vid Långa bryggan i Bjärred, köpa en glass (antingen kulor eller mjukglass), sätta mig på en sten i solen, äta upp den, och springa tillbaka. Både löpning och glass: perfekt :-)
Anna
9 maj, 2013 kl 22:43Låter som värsta bästa kombon! Den tar jag copy-paste på vid tillfälle :)
Ingmarie
10 maj, 2013 kl 13:59Och DÄR längtade jag efter bokskogen. :-) Ljuvligt!