Har i vanlig ordning drabbats av post-trailcamp-syndromet. Asfalt känns osexigt och Kävlinge ligger grymt felplacerat på kartan. Ont om löparsällskap och maten står inte på framdukad bordet. Tvättmaskinen går på högvarv och det hänger torkad tvätt lite överallt. Typ så här, fast rent:
Anyway. Jag har inte ens träningsvärk. Känner mig lite snuvad på konfekten. Trodde det ingick på sånna här läger. Kan det vara för att jag åkte kana på rumpan i nerförsbackarna i stället för att springa?
Skulle vila idag, men det är vår där ute. Jag vilar på cykeln.
Kan. Inte. Missa. Våren.
4 Kommentarer
Johan
15 april, 2013 kl 21:40Vi måste ha gjort något fel…. Bara lite stel själv….
Anna
15 april, 2013 kl 22:29Ja nått lurt är det! Fast man vet ju inte vad som väntar i morgon… Den värsta värken brukar ju dröja någon dag extra :)
Viveca
17 april, 2013 kl 09:02Ser ut som vårt hotellrum i Portugal ;-)
Anna
19 april, 2013 kl 11:10Fast där var det ju mest jag som stökade. Här var vi liksom två…. nästa gång får du hänga med och hålla ordning på oss!